"Fittor"

Postat: 2003-09-29 kl. 00.30

Det var en ganska dålig bok. Ovanlig, visst. Men dålig.

Kanske läste jag den på fel sätt, den hade nog fungerat bättre utan att läsa den i sträck. Det blev liksom lite mycket fittor. Som coffe table-bok kanske den passar som någon form av chocklitteratur hemma hos fånar.

Juan Manuel de Prada har skrivit en bok som hyllning till fittan, men jag tycker inte han hyllar den särskilt mycket. Han tjatar om den, om dofter och utseende och vad han gillar att bita i och tränga in i. Men han gör det väldigt kärlekslöst.

Den är skriven mer som en diktsamling. Och dikterna har titlar som "Försmak av fittan", "Hyresfittan", "Dockors fitta", "De drunknandes fitta" och "Tutsiernas fitta". Han använder fittan lite som romantikerna använde naturen, men där de använde naturen som bild för känslor (och för den sakens skull - fittor) använder de Prada fittorna som bild för känslor och tankar. Fast mest beskriver han fittor, rätt av. Hans mustiga beskrivningar av smak, lukt och utseenden roar en del, men i det stora hela är det ganska trist.

Och jag gillar inte människosynen han företräder i sina texter. Intolerant och dum är de enda orden jag vill beskriva honom med. Jag funderar på vad Måna Berger på Nerikes Allehanda menade med citatet som sitter på bokens baksida (från hennes recension): "Den som söker någonting extraordinärt i läsväg, utöver det vanliga, kan du sluta leta nu. Jag törs garantera att Fittor liknar ingenting annat ni läst tidigare." Annorlunda - positivt?

Andra tycker: nerikes.se
Istället/också: Stagnelius