Möjlig politisk utväg för fildelning vs infosoc?
Jag har haft en massa artiklar av Staffan Malmgren i ett fönster, sparat för senare läsning en stund. Jag gick igenom dem nu på morgonen och hittade bland annat det här:
Osökt dyker den väl bevarade hemligheten URL 53 § 2 st upp, en undangömd paragraf som inte fått mycket omnämnande under fildelningsdebatterna — den säger i princip att det inte är straffbart (”skall inte dömas till ansvar”) att kopiera datorprogram för privat bruk (om förlagan inte används i närings- eller offentlig verksamhet). Notera dock — och det här är mycket viktigt – att handlingen fortfarande kan resultera i civilrättsliga sanktioner. Dvs, man kan inte få böter eller fängelse, men man kan (som för alla upphovsrättsintrång) få betala skadestånd till rättsinnehavaren. Notera att det alltid är, och alltid har varit, straffbart att tillgängliggöra datorprogram till allmänheten (”ladda upp”).
[...]
Men, min frågeställning blir nu, med tanke på att vi åtminstone inte straffbelagt nedladdning av datorprogram i enskilt bruk, och ännu inte blivit utslängda ur FN: Skulle det, teoretiskt, vara möjligt för Sverige att avkriminalisera privat exemplarframställan för alla typer av upphovsrättsskyddade verk, så länge vi behåller de civilrättsliga sanktionerna? Skulle det vara tillräckligt för Infosoc, Bernekonventionen, TRIPS, WCT och allt annat vi skrivit på? Jag vet inte, men det är en vinkel jag inte hört diskuteras.
Staffan Malmgren En välbevarad hemlighet (2006-09-12)
Sverige har alltså redan ett undantag för mjukvara använt för privat bruk, alltså skulle man kunna göra ett undantag för fildelning för privat bruk och fortfarande vara i samklang med Infosoc-direktivet.
Om det finns politisk vilja nu när borgarna tagit över är en annan sak (det hade det väl varit även utan maktskifte) men det var intressant att få veta att möjligheten finns.
Kategori: Nedladdningsmarknaden
Kommentarer
Kommentera