Ranelid-affären

Postat: 2003-10-29 kl. 21.23

- Natalia, du sa en intressant sak. Det har ingen betydelse om hon talar sanning eller inte. Där finns en väldig skillnad då mellan kanske en äldre generation kritiker och de kritiker du företräder.
Vi försöker tala sanning.

SVT Höstens stora kulturbråk

Sanning? På kultursidorna? Sanning om kultur? I recensioner? Jag och Magnus Eriksson och jag står väldigt långt ifrån varandra i den frågan.

Det var en intressant debatt i Debatt igår (som jag tacksamt hittade på webben idag eftersom jag missade det när det gick, SVT är mycket bra på sina samhällsprogram på webben).

Det var ju fantastiskt spännande hur det här utvecklade sig. Björn Ranelids försvarstal i debatt var bara patetiskt. Herregud, vem tror den mannen att han är. Han sa bara korkade saker, jag blir helt fascinerad. Men det följer bilden jag har av Ranelid. Idiot.

Mer Magnus Eriksson:
(På fråga om inte debatten livat upp kultursidorna på sistone)

Jag vet inte om det någonsin varit så tråkigt att läsa kultursidorna, de är väl inte tråkigare än någonting annat i en tidning. Det finns ingenting som säger att ekonomisidorna ska vara roliga. De ska vara sakinriktade, de ska vara seriösa.

Varför? Vad är kultur? Alltså, jag håller med - De ska vara seriösa och sakinriktade också. Också.

Lennart Persson: Vart är Expressens kultursida på väg?
Magnus Eriksson: En intellektuell förslumning.

För om inte Magnus gillar det, då är det utan existensberättigande. För det har de ju sagt även i Per Svenssons hus. DN. Jojo.

Mot slutet ifrågasatte Ranelid Per Svenssons rätt att ifrågasätta att Björn har ett eget språk genom att räkna upp vilka priser han fått och meningen "Ska du ifrågasätta det?". Och det är ju precis det han ska. Eller kan. Eller får. Precis som att jag får det. Precis som du får det. Precis som alla får det. Ett pris säger ingenting om kultur, mer än att någon eller några tycker si och så. Inte någonting om verket i sig. Vissa priser är tyngre än andra, men det ändrar inte grundprincipen.

Per Svensson steg ytterligare några steg i min bok. Han är en rent livsnödvändig del av det svenska kulturetablissemanget.

För mig handlar Linda Skugges recension om att ta ner Ranelid. Hon sticker hål på ballongen. Inte mer, inte mindre. Hon gör det på ett ofint, osnyggt sätt. Till och med ett plumpt och ganska larvigt sätt. Men därmed inte sagt att hon inte får göra det. Om det inte vore för Ranelids självgodhet skulle det vara ointressant. Om det inte vore för att han alltid är lika brunbränd och skrytig skulle det inte vara någon mening med det.

Och Natalia Kazmierska gjorde bättre ifrån sig än i Studio Pop senast. Jag kommer nog lära mig att gilla henne.

Fascinerande att läsa diskussionen på dagensskiva.com efteråt. Några säger intelligenta saker som bekräftar att jag har rätt i att gilla dem (lo and behold ..., heythatsmybike med flera), några är dummare än vanligt och gör samma sak - fast tvärtom.

Måste bara kommentera en sak där:

Trip Fontaine 2003-10-28 22:59
promenad> En bokrecension kan väl ändå inte jämföras med en filmrecension på det sättet.
Det är i så fall ungefär som om du skulle läsa en recension av filmatiseringen av "Sagan om Ringen" och säga att filmerna suger hästpung eftersom Peter Jackson har ett fult skägg!

Men det vore det om Peter Jacksons person vore relevant för filmatiseringarna. Och det kan jag tycka att det gör på sätt och vis. Han är lönnfet och levnadsglad. Ser ut att vara en livsnjutare - på samma sätt gör han film.