k-märkt

2615: Malcolm Gladwell "Blink"

Postat: 2005-09-07 kl. 14.11

Titel: Blink: The Power of Thinking Without Thinking
Författare: Malcolm Gladwell
ISBN: 0713997273
Förlag: Time Warner Audiobooks
Format: Ljudbok (AAC)
Utläst (var, datum): 2005-09-01, på väg till jobbet
BKTJD: 2615
Köp: Adlibris (pappersbok) / Amazon UK (pappersbok) / Audible / Bokus (pappersbok)

Blink blev den första ljudboken jag köpte. Jag gjorde ett försök att pirata hem den för att pröva om jag ens gillade upplevelsen, efter ett tidigare misslyckat försök med Da Vinci-koden. Men jag märkte ganska snart att jag snarare förlorade på att försöka få hem den gratis än på att köpa den, i rent byte mellan tid och pengar alltså. När jag dessutom hittade en butik som faktiskt hade boken för nedladdning så var valet enkelt.

Upplevelsen att läsa en bok medelst iPod var märkligt trivsam märkte jag. Även om det var svårt att göra andra saker samtidigt. Men att gå på promenad med Malcolm Gladwells stämma i öronen var en skön upplevelse. Jag funderar till och med på att skaffa ett sånt där prenumerationskonto på Audible för att fortsätta. Det som ändå irriterar mig med ljudböcker är att de inte använder ISBN-nummer. När böcker har världens bästa sätt att katalogisera sig själva så försöker inte ljudböckerna för nedladdning följa med. Det är korkat. ISBN-nummer gör det enkelt att referera till, hitta fram till och köpa. Men för ljudböcker har man struntat i det. Ljudböckerna har ISBN på cd och kassett, men inte nedladdning.

Att sen ISBN borde kompletteras med en relationstabell som talade om vilka format en viss bok fanns i är en annan sak. Det vore en bra tjänst som någon kunde göra. Man kunde ju tycka att Amazon skulle tjäna på att göra ett sådant klusternummer, men de översätter bara ISBN till sitt ASIN-nummer. Det vore kanske något för samlingstjänsterna som Alfakrull och Reader² att göra kanske? (Men då måste ju faktiskt alla format ha någon form av identifikationsnummer ...)

Jag blev intresserad av Blink när jag lyssnade på ett program från IT Conversations: Tech Nation med Malcolm Gladwell från februari i år strax efter att jag hittat fram till och gjort Implicit Association Test några veckor tidigare.

Testet är fascinerande och obehagligt och de bakomliggande mekanismerna påverkar mig garanterat i olika situationer. Liksom det gör andra:

Nicely Flickred comparison of two press reports - the black person “looted” food, while the white people “found” food. (Thanks to Dustin3000) (though maybe Metafilter was first on this)

jill/txt unequal [via Sum of My Parts] (2005-08-31)

Visst har bägge nyhetsorganisationerna försvarat sig med att AP:s fotograf såg afroamerikanen ta mat från en affär och AFP:s fotograf såg inte hur svennefamiljen fick tag på sin:

Vid det här laget har väl femtielva miljoner människor sett den här bilden. I ett fall där en mörkhyad man bär på varor handlar det om “plundring” och i ett annat fall där ett ljushyat par bär på varor så har de “hittat” dem.

Snopes har mer information, och beskrivningen i just det här fallet kanske inte är helt fel ändå. AP:s fotograf såg vad mannen på bilden gjorde, och valde att kalla det för plundring. Getty/AFP:s fotograf såg inte när paret fick tag på varorna, och kunde därför inte kalla det för plundring. [...]

Sänd mina rötter regn Plundra och hitta [via Blind Höna] (2005-09-02)

Men den förklaringen kommer lätt just för de implicita fördomarna skull. Man ser vad man väntar sig. Likväl som man hör vad man väntar sig.

Trombonisten Abbie Conant sökte till Münchens filharmoniska orkester på 1980-talet. Det var allmänt ansett att kvinnor inte hade kraft nog att vara solistblåsare i symfoniorkestrar vid den tiden. Den audition hon blev kallades till skulle ske bakom en skärm eftersom en av orkestermedlemmarnas söner var med bland de sökande och man ville inte att sina förutfattade meningar skulle ta överhanden.

She was sixteenth to play and no candidates who played after her were selected for the second round. When the finalists’ numbers were called, there was amazement that trombone sixteen was a woman.

Hon vann platsen men motarbetades sedan under en lång period enligt principen: You know the problem, we need a man for the solo trombone.

Även om Conant inte lät sämre vid blindtest så gjorde hon det när orkesterledaren samtidigt visste att hon var kvinna. Tydligare exempel på implicita fördomar som påverkar oss kan väl inte göras.

Jag vill fortsätta med en tanke som jag haft länge, den handlar om skivor och omslag, enligt principen från en Missil-krönika från några år sedan: En snygg kapsåg är en bra kapsåg.

I Blink skriver/pratar Malcolm om blindtest av glass och hur testpersonerna tyckte att glass ur en rund burk var godare än glassen ur en fyrkantig burk, även om det faktiskt var exakt samma glass i båda. Och naturligtvis är det så. Det är bland annat därför det är gott att äta på en bra restaurang. Vi förbereder oss själva omedvetet genom att vilja ha en trevlig stund, trevligt sällskap och dessutom genom att ögonen tar in vackert upplagd mat. Då är maten godare.

Är glassen eller maten godare egentligen? Kanske inte, men vad spelar det för roll? Den är godare. Punkt. Därför är också en skiva med ett fint omslag/bra förpackning/bra runtomkring-arbete en bättre skiva. Alltså, musikaliskt bättre. Snygga skivor är ofta bättre skivor. Kanske kan det också ha att göra med att om de har bra smak så har de god smak även vad det gäller musik. Men så enkelt är det inte heller. Naturligtvis kan även fula skivor vara bra, men det hör inte hit. Min poäng är att snygga skivor blir bättre än om de skulle vara annars. Jag tänker också på mp3-filer och hur den könlösa upplevelsen påverkar min musikupplevelse, men det är en annan text.

Blink:s slutsatser

Det Gladwell kommer fram till är att vi måste bli medvetna om att vi påverkas av undermedvetna signaler så vi kan kompensera för det. Och trots att Gladwell kritiserats för inkonsekvens för det så är den andra slutsatsen att vi måste ta kontroll över det första intrycket så det inte påverkas på ett felaktigt sätt. Det första intrycket måste fås i rätt kontext, annars blir det meningslöst. (Ta till exempel The Pepsi Challenge där ett sip test var meningslöst eftersom en munfull Coca Cola inte sa allt och där kom också New Coke:s fall.)

Bakåtspårning (Trackback)

Bakåtspårnings-URL för det här inlägget:
http://k.digitalfarmers.com/mt/mt-tb.cgi/734

Kommentarer

Kommentera


(visas aldrig på sajten men måste anges)


Kom ihåg mig?

(du får använda html-kod)