DN har läst The Long Tail
Man kan ju lätt få för sig att DN fått in ganska många läsex av The Long Tail de senaste veckorna, när först Fredrik Strage refererar (och missuppfattar) den i sin Pirates of the Caribbean-recension:
Enligt Chris Andersons omtalade bok "The long tail" kommer vi snart att få uppleva kioskvältarens död. Internetekonomin påstås göra det lönsamt för nöjesindustrin att satsa på små och nischade projekt i stället för stora och folkliga. Det vore skönt om den utvecklingen accelererade en smula så att vi slapp en fjärde "Pirates of the Caribbean".
DN "Pirates of the Caribbean. Vid världens ände" (2007-05-23)
Och sen idag när Niklas Wahllöf publicerade sin anmälan av boken (som fått det aningen märkliga svenska namnet Long Tail, den översättningen känns nästan lika märklig som att den brittiska utgåvan har en hästsvans på omslaget). Jag kan inte hjälpa att tycka den är ganska svag.
Ett knappt år efter diskussionen gick som bäst har Niklas knappt problematiserat bokens innehåll alls.
Jag påstår inte att författaren har fel på en enda punkt, den allra mest välmående delen av världen står säkert inför en ännu rikare tillvaro tack vare oändliga valmöjligheter i överflödets ekonomi. Men alla som i mitten av 1990- talet genomled Maranataliknande föredrag om hur den nya "funky businessen" skulle förändra hela mänsklighetens beteende, om gående, kommer för all framtid att vara marinerade i skepsis.
DN Chris Anderson: "Long Tail" (2007-05-29)
Det som vore intressant är ju att analysera om långa svans-effekten är tillräcklig på en liten språksfär/kultursfär som den svenska. Tillämpbar är den ju oavsett, som jag skrev när jag tog upp boken i höstas. Men räcker effekten för att den ska vara relevant att leva efter även på en liten marknad?
En annan intressant diskussion är den om slentrianköpens betydelse. Barry Sosnick skrev att kärlek till den långa svansen kommer sluta med hjärtesorg i en artikel i The Register i höstas:
Another example is playing out in music retail. The two segments that gained market share over the last few years were the online sellers and the mass merchants. Apple's iTunes Music Store for digital downloads, and Amazon.com for compact discs have excellent user interfaces that make searching for a specific title significantly easier than driving to a Tower Records, searching through the bins in the hope that the desired title is in stock. Online selling attracts destination shoppers. However, impulse purchases account for most of music sold. Wal-Mart, the largest music seller in the world, places music in highly visible locations at low prices to tempt its shoppers that visit its largest stores twice a week on average. Wal-Mart needs a limited selection (about 3,000 titles in 500 square feet) to entice shoppers with the hits - it could not succeed with a broad selection - so it makes a choice: it deliberately concedes the destination shopper of niche product and older titles to the online sellers, in order to dominate the mass market.
The Register Long Tail will end in heartbreak (2006-08-13)
I Sverige skulle väl motsvarigheten vara Statoil-inköpen ... Det hade jag velat läsa om, från en skribent med lite resurser bakom sig.
Men, så kan det gå när inte haspeln är på, som Niklas skulle sagt.
Kategori: Litteratur, Musik, Nedladdningsmarknaden