Postat: 2004-09-17 kl. 09.38
På Kjell Alinges nya radiolista, EL-DO-RA-DIO, startades en diskussion om radio i film, musik och litteratur. Jag kom då på att jag och FN faktiskt skrev en b-uppsats i ämnet för några år sedan.
Radioljud i film, då och nu
Under radions och filmens begynnelse, användes radion på att annorlunda sätt än vad den gör idag. Den fysiska radioapparaten förekom oftare i bild , säkert för att visa upp den som en modernitet och statussymbol. Idag finns radioapparater överallt. Människor i västvärlden känner inte till ett radiolöst samhälle, radion är en självklar och viktig kulturell beståndsdel. Vi kräver därför ingen förklaring på varför det i en film hörs ett radioprogram när ingen radioapparat syns i bild.
Våra analyser
Vårt syfte med uppsatsen har varit att diskutera narratologiska aspekter i populärfilm och vi har med våra analyser tagit upp några speciellt intressanta exempel.
Den metod vi använt oss av i våra analyser, anser vi ha varit mycket fruktbar. Efter att grundligt ha gått igenom och brutit ned de utvalda scenerna bildklipp för bildklipp, har vi fått en konkret bas för våra analyser. Det har gjort det enklare att se sammanhangen och att föra en diskussion om det vi sett och hört.
I Reservoir Dogs analyserade vi till att börja med en parallellklippt scen med ett och samma musikstycke som ligger obrutet över hela scenen. I sin ena del innehåller scenen diegetiskt radioljud från en bilstereo och i den andra, till synes (höres) icke-diegetiskt ljud. Det vi från början intresserade oss för med Reservoir Dogs, var att den på flera ställen verkade ha radioljudet i filmen i en parallell dieges till bilderna. Vi upptäckte när vi brutit ned scenen, att så är fallet. I den litteratur vi studerat om filmljud, finns detta begrepp inte med någonstans, varvid detta tycks vara en outforskad användning av filmljud. Vi har också upptäckt detta fenomen i Radio Days, vilket ger belägg för att det inte är en engångsföreteelse.
/.../
I vår studie av Radio Days, har vi analyserat de olika narratologiska nivåer som förekommer. Dessa nivåer är olika kanaler för att ge oss som publik filmens handling och budskap. Även här fann vi att den analysmetod vi valde, var till stor hjälp. Filmen innehåller väldigt mycket radioljud av olika karaktär och utnyttjar detta i narratologin på flera sätt.
Eftersom Kjell ville läsa den lägger jag upp den här.
Radio Dogs (pdf, 144 kb).
Come to think of it, varför lägger inte alla upp sina uppsatser? Det vore ju utmärkt att kunna googla allt för källmaterial.
Postat: 2004-09-17 kl. 08.43
Inläggen i bloggosfären har varit många.
Det lär väl inte bli lika många nu, men idag skrev Rolf van den Brink lätt ironiskt om Pophögern i Dagens Media:
Popvänstern handlar förstås om borgerlighetens frustration över att inte kunna ladda sina varumärken med radikala värden. Just den oförmågan borde nyturbulenta Timbro ta sig en rejäl funderare på. Varför misslyckas svensk borgerlighet att få in minsta uns av farlighet när vrålrepublikanen George Bush kan få punkrockarna Ramones att köra tre ackord för partiet?
En ganska lång text om en liten idé. Han fortsätter med en lista på vad som kunde vara pophögern. Han pratar i och för sig om artister och tar med Jan Gradvall, men men. Och Ola Salo i The Ark är ju uttalad Folkpartist, så lite rätt har han ju.
Men det är ju mer i den ointressanta musiken som högern finns. Och i bling-bling-hiphopen. Nu finns det väl inga riktiga såna i Sverige. PH säger ADL innan han blev muslim, men det räknas ju inte heller. Det är svårt att väcka känslor med pengar i sikte.
Amerikanska hiphop:are klarar det ju alldeles utmärkt. Och svulstrock som Velvet Revolver är ju där, men de svenska motsvarigheterna kommer ju från typ Askersund och är fattiga jävlar som inte riktigt kan flaunt it som man ska.
Postat: 2004-09-10 kl. 11.24
Fredagsfyran v37:
1. Vilken författare, död eller levande, skulle du vilja se som bloggare?
Paul Auster. Han skulle bli en utmärkt bloggare. Precis det som gör honom fantastiskt i sina böcker skulle passa utmärkt i bloggform. De meningslösa utvikningarn om detaljer. Tankar som drar iväg.
2. Borde fler bloggare försöka ge ut sina anteckningar i bokform (se “Supermamman”)?
Ja, om de har något att säga. Inte generellt för att det är en blogg.
3. Skulle DIN blogg kunna redigeras om till bok?
Nej.
4. Vore en bok skriven i bloggform (en post = ett kapitel), en bra idé?
Återigen, det är ju helt meningslöst att säga att det vore en bra idé. Med innehåll som funkar är det en bra idé. Formen för en bok är inte det viktiga, det är innehållet.
Postat: 2004-09-10 kl. 11.12
Microsoft har lanserat sin digitala nedladdningsbutik, MSN Music, i beta-version i dagarna. Dessutom har de släppt Media Player 10 som ska knyta användarna såsom iTunes.
The store integration (which is still a phantom promise) is suppoes to let you cross-browse from MSN to Napster to MusicMatch and others, all on one screen.
Att kunna välja butik med programvaran är en bra grej, även om de nu inte lyckats med det ännu. Så borde det ju fungera. Eller rättare sagt att man kunde gå till vilken butik som helst och så skulle musiken fungera överallt. Men det borde ju fortfarande vara ännu friare.
Cory Doctorow från EFF i ett tal till Microsoft:
Sometimes, the courts and Congress decided to simply take away a copyright -- that's what happened with the VCR. When Sony brought out the VCR in 1976, the studios had already decided what the experience of watching a movie in your living room would look like: they'd licensed out their programming for use on a machine called a Discovision, which played big LP-sized discs that were read-only. Proto-DRM.
/.../
American film studios didn't want the Japanese electronics companies to get a piece of the movie pie, so they fought the VCR. Today, everyone who makes movies agrees that they don't want to let you guys get between them and their customers.
Sony didn't get permission. Neither should you. Go build the record player that can play everyone's records.
Because if you don't do it, someone else will.
Just nu rekommenderar Microsoft att folk ska köpa musik i MSN Music, bränna dem på cd, rippa dem och lägga det på sin iPod. (Det har de tagit bort nu). Nu finns bara uppmaningen att folk ska skriva till Apple och be dem ändra sin policy att inte tillåta WMA-filer.
Butiken då? De säljer WMA-filer (naturligtvis). Rättigheterna är ungefär samma som i iTunes Music Store: Du får använda musikfilen på fem datorer, bränna den hur många gånger som helst (men bara sju gånger med samma spellista) och överföra den till hur många bärbara spelare som helst.
Priset är $0,99 per låt, men det finns inget särskilt pris för album. Och de har ingen riktig koppling till antal låtar och pris på skivor, villket ger ganska roliga konsekvenser ibland.
Ta Miles Davis "Bitches Brew" som exempel. Det är en dubbelskiva med totalt sju låtar. Totalpriset att köpa varje låt för sig är $6.93. Alternativet att köpa hela skivan på en gång är $20.79. I andra fall har de löst det genom att man inte får köpa alla låtar på skivan som separat nedladdning. iTunes Music Store har en liknande lösning, där vissa låtar bara kan köpas om man köper hela skivan. Men MSN Music har inte ens löst det så bra (eller så dåligt).
På Becks "Midnite Vultures" kan man inte köpa "Milk and Honey" eller "Debra" som separata nedladdningar. Istället kan man bara köpa dem på cd, via en länk till Amazon. Det är ju helt befängt. En nedladdningstjänst kan inte be mig gå och köpa skivan, då skulle man väl gjort det från början.
Microsoft förstår inte musik. Det är bara så. Ett album är ett album. Kan man inte köpa ett helt album borde inte det alternativet finnas, ens antydd. Idioter. Det verkar ju inte ens vara någon särskild logik i urvalet av låtarna som bara finns på cd. Ushers "Yeah" kan jag förstå hur de tänkt, det är en singel som de vill tjäna extra pengar på. Men falsettramset "Debra" (alltså, jag antyder inte att det är dåligt med falsettrams, bara konstaterar vad det är)?
Postat: 2004-09-02 kl. 22.40
Tre ny- eller relanserade webbplatser validerar. Det är en bra trend.
Örebro kommun (HTML 4.01 Transitional)
Statskontoret (XHTML 1.0 Transitional)
E-nämnden (XHTML 1.0 Transitional)
Jag är naturligtvis mest nyfiken på hur Statskontoret lyckats komma runt problemet med Dotnets postback-formulär. Det finns inte stöd för att det ska validera med automatik, så de måste ha hackat det eller löst det på något annat sätt.
Funderar på om det skulle gå att lösa med DOM eller något sånt. Det finns något sätt att patcha Dotnet via någon tredjeparts-lösning. Det verkar dock vara en ganska dålig lösning på lång sikt, men ...
Postat: 2004-09-02 kl. 22.20
Vägledningen finns att läsa här på e-nämndens webbplats.
Så, då var äntligen Vägledningen för 24-timmarswebben lanserad i html-version. Bra. Det är ju ganska värdelöst att hänvisa till specifika delar av vägledningen och inte ha någonstans att länka till.
Dessutom följer de ju numera §3.1.3 Använd i första hans xhtml eller html för att publicera information.
Fast det är lite synd att det inte går att söka bara i vägledningen. Kontextuellt sök liksom. Jag vill ju helst låta bli att få träffar på andra vägledningar när jag söker efter material i Vägledningen för 24-timmarswebben. Dessutom är sökresultatet lite dåligt märkt märker jag. Eftersom inte namnet på vägledningen är med i titeln vet jag inte var det hör hemma.