Postat: 2004-08-31 kl. 15.17
Konceptet 24-timmarsmyndigheten har lanserats av Statskontoret, en obskyr myndighet som har till uppgift att hålla koll på andra myndigheter i Sverige (eller som det heter på byråkratiska: ”att främja utvecklingen av en rättssäker, demokratisk och effektiv offentlig sektor”).Konceptet 24-timmarsmyndigheten har lanserats av Statskontoret, en obskyr myndighet som har till uppgift att hålla koll på andra myndigheter i Sverige (eller som det heter på byråkratiska: ”att främja utvecklingen av en rättssäker, demokratisk och effektiv offentlig sektor”).
Konceptet 24-timmarsmyndigheten är inte lanserat av Statskontoret. För det första är det detsamma som e-government vilket inte lanserades i Sverige. Och det är regeringen som tagit fram konceptet, Statskontoret övervakar utvecklingen. Mer information: Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (från 1998) och Ett informationssamhälle för alla.
Om alla myndigheter följde dessa och andra riktlinjer i 24-timmarswebben skulle vi som medborgare ha lättare att kommunicera med våra myndigheter, oavsett hur (eller när – därav namnet) vi väljer att kontakta dem. Det är viktigt inte minst för synskadade och andra funktionshindrade, som alltför ofta snubblar över fulbyggda webbsidor. Att följa webbstandarder handlar om att göra webben till ett säkrare ställe för oss alla.
Så ironiskt då att 24-timmarsmyndighetens egen webbplats inte validerar som giltig HTML 4.0 och använder tabeller för layouten.
Nu är ju 24-timmarsmyndighetens webb fortfarande en skamfläck, men idag har åtminstone statskontoret.se relanserat med validerande sida och relativt semantisk kod. Det är översållat med klasser och några andra saker skulle kunnat göras bättre, som att alla länklistor borde vara just listor. Men det är en bra början. Det kanske mest pinsamma är att rubriker är märkta med en span class:ad som h1, istället för en h1 (§ 5.1.5 Använd rätt kod för rubriker). Det är lika enkelt att göra rätt, men de har ändå gjort fel.
Men de har lagt till ett RSS-flöde.
Postat: 2004-08-26 kl. 14.16
Äntligen kom lite svar på varför de nystartade webbutikerna i Sverige är så dåligt implementerade.
Aftonbladets Peter Holmlund uttalar sig till Internetworld och Dagens Media:
- Det går inte att exempelvis dra nytta av våra topplistor i tidningen, eller om vi skriver om någon ny låt. Det tar för lång tid innan ny musik kommer in i systemet, säger Peter Holmlund.
Märkligt av Inprodicon, som levererar den tekniska lösningen till alla de svenska butikerna (Aftonbladets Poplife, CDON, Bengans, Skivhugget, Göteborgs-Posten, Åhlens). Återigen visar sig webbens största problem med sitt fula tryne. Webben har egentligen aldrig handlat om teknik. Bara om innehåll. Tekniken har Inprodicon, även om lösningen i sig kan kritiseras. Men det viktigaste de har är musiken. Och att de inte fixat tillströmningen av ny musik innan lanseringen är faktiskt bara pinsamt.
Det största problemet till att få igång försäljningen är ju naturligtvis priset. Att ta upp till 15 kr per låt (plus bankens pålägg, enligt Internetworld upp till 24 kr/låt) när man får en produkt med mindre funktionalitet än en vanlig skiva kan det inte bli succé. Men det är inte något som oroar mig. Det är bra att de tog steget och gjorde lösningen, för utan att någon tar steget löser man heller inte problemen på lång sikt, det är musikbranschen för stel för. Och Inprodicon är en alldeles för liten spelare för att få göra precis som de vill på en gång. Först visar de att det går och sen kan de förhoppningsvis röra sig i en mer konsumentvänlig riktning.
Det andra problemet är formatet. Det är väl naturligt att jag hatar WMA eftersom jag inte kan använda det, men lösningen är så synlig. På ett sätt skulle man väl kunna säga att Apples DRM-teknik (teknologi som medger vad kunden får göra med sin köpta musik-fil) Fairplay är mer ohederlig eftersom den är så genomskinlig, men det är en bättre lösning. Att bara få bränna en låt tre gånger är helt befängt. Varför liksom? Om jag köper skivan och rippar den får jag göra det hur många gånger som helst. Varför skulle jag då vilja köpa den begränsade upplagan, som dessutom är utan omslag och utsatt för haverier av hårddiskar? Okej att det är en begränsning att man bara kan bränna en och samma spellista med låtar köpta i iTMS 9 gånger, men det problemet skulle jag aldrig möta. Varför skulle jag bränna en och samma spellista 9 gånger? Blandskivor är inte till för industriell spridning. Blandband/-skivor är bäst när man riktar sig till någon/några som ska få något att upptäcka. Det har jag aldrig velat och kommer antagligen heller aldrig vilja.
Men i Apples fall är DRM-tekniken smärtsamt synlig är när man vill flytta musiken utanför iTunes, till ett annat program eller bärbar spelare. Och där kommer man till det allra största problemet med DRM-teknik av något slag. Det låser in musiken i någon specifik teknisk lösning. Och där är Apple mer låst än andra. Microsoft har som vanligt licensierat sin teknik för att inkluderas i många bärbara spelare. Fairplay kan bara användas med Apples program och prylar.
I sammanhanget måste man ta upp kontroversen kring Real och deras Harmony-teknologi. Harmony är en teknisk lösning för att konvertera en DRM-teknik till en annan. Främst Reals egen till andra, men den ska även licensieras till andra. Real har gått ut i annonskampanjer och med en kampanjsajt där de blåser i trumpeten med slagord om frihet och tal om fri konkurrens. Apple-kritiker hånler och talar om att Apple upprepar historien när de en gång i tiden vägrade licensiera Mac OS och Microsoft tog över världen med MS Dos och Windows. För det första råder delade meningar om misstaget i sig, men sen är det heller inte riktigt sant. Långt innan Real gjorde sitt utspel gjorde Apple precis det, dvs licensierade ut iPod:en till HP. Och Apples ledning pratade redan då om att arbetet med licensiering skulle fortsätta. Dessutom verkar det som om de faktiskt kommer licensiera Fairplay, de ville bara inte göra det till Real.
Men tillbaka till Real och Harmony. Att tala om frihet i deras fall är mest hyckleri. De stämde en konkurrent, som gjorde precis vad de gjort med Harmony fast med deras RealMedia-format, så att de är förvånade i sina kommentarer till Apples hot om stämningar är bara patetiskt. Men även om de har en poäng i att fler säljare borde få komma in med sitt material i iTunes och iPod:en så försöker de vifta bort korten om vad som är den verkliga friheten. Vilket EFF naturligtvis slagit dem på fingrarna om. Frihet är inte att låsa in musiken i ännu en DRM-teknik. Det är att släppa den fri.
If Real actually cared about "Freedom of Music Choice," it would be telling its customers to burn the downloaded music they purchase to CD, then rip to any DRM-free format they like (including MP3, WAV, or AAC, all of which play just fine on the iPod). That's a much better option than being dragged into a feud between Apple and Real.
Bleep är fortfarande de enda som gör det rätt. Och det kommer de nog tyvärr fortsätta vara en lång stund till. De är de enda som kan eftersom de sitter på allt material själva. Alldeles för många delar av musikbranschen är fortfarande alldeles för stelbent för att våga gå före och faktiskt möta konsumenterna med vad de faktiskt vill ha.
Inprodicon hade aldrig kunnat göra de avtal de har med sina fyra majors och bett om att få vara helt DRM-fria. Apple kunde heller inte göra det. Men båda har tagit nödvändiga steg för att kunna röra sig mot en sådan framtid. Det blir stora nyheter när Jon Lech Johansen hackar Fairplay och kan plocka av DRM-skyddet, men inga alls om vad Apples motdrag är. Varför? För att det inte varit några. Det behövs inte. DRM-tekniken är där för att tillfredställa skivbolagen, inte för Apple eller deras kunder. Skulle tro att alla inblandade parter varit väldigt medvetna om att skyddet skulle knäckas förr eller senare.
CNN har i dagarna publicerat en guide till format, spelare och tjänster. Passande kallar de den för The Digital Music Divide.
Annars är väl den första nyheten från veckan om nedladdningsbranschen en domstols avfärdande av media-bolagens stämningar mot P2P-programmakarna där försvarsadvokaten använde argument som att man inte kan anklaga makarna av kofötter för att främja inbrott. Vad den domen kommer innebära är svårt att överblicka, men en svag förhoppning väcks där skivbolagen måste närma sig konsumenternas verklighet istället för tvärtom.
Postat: 2004-08-19 kl. 13.15
Playboy-intervjun med Sergej Brin och Larry Page har dykt upp online eftersom den blev offentlig handling i och med att de tog med den som dokument i börsintroduceringen.
Godbit:
PLAYBOY: How do you fight Google bombing, a tactic some people use to manipulate search results by linking words? For instance, if they have their way, the query ”world’s dumbest man” might lead you to the White House web page.
/.../
PAGE: People do it because it’s like discovering fire: ”We can affect the web!” Well, you are the web, so of course you can affect it.
Postat: 2004-08-17 kl. 00.53
- Web Standard Solutions – The Markup and Style Handbook
- Dan Cederholm
- 1590593812
- Friends of ED
- Paperback
- Slottsgatan
- 2004-08-17
- #2643
- Adlibris
- Bokus
En snabb bok, lite väl grund kanske. Men med välformulerade tankar om semantik och webbstandarder. Hela boken kan väl ses som en förlängning av Dan Cederholms SimpleQuiz-frågor.
Jag känner mig lite för insyltad nu och kräver mer. Jeffrey Zeldmans (som skrivit ett oengagerat förord till boken) "Designing With Web Standards" är en mycket bättre bok för att verkligen komma in i nyttan med webbstandarder. Jag läste aldrig ens färdigt den, för jag var för sugen på att komma igång att arbeta. Och det måste väl vara det bästa betyget en sådan bok kan få.
Men det semantiska perspektivet är värt att diskutera mer. Just nu är jag till exempel i bryderier om hur man borde märka upp skivtitlar, låttitlar och artister för nästa version av dagensskiva.com. Allt blir verkligen så logiskt som det borde vara om man märker upp sidor semantiskt korrekt. Diskussionen bör alltså handla om vad som faktiskt är semantiskt korrekt och inte varför man borde använda det. Det finns så många fördelar, som att man får extra element att märka upp innehållet med via css samt att det faktiskt blir device independent.
Just därför vänder jag mig mot en passage i boken. Det fina med att märka upp allting semantiskt och sedan använda css för att designa är att det faller sönder så fint om (x)html-koden inte kan visas som avsett. En lista blir en lista, en text blir en text i rätt följd. Man kan ju till och med skapa en logisk struktur om man slår bort alla style-sheets. Men när Cederholm diskuterar drop caps tappar han tråden. I kapitlet Styling Text (en bit in Drop Caps, sid 196) använder Dan en span för att göra en anfang. Och det är ju verkligen helt galet i en bok som den han skriver. Han slår på trumman och säger att vi ska använda standarder, men så använd då de standarder som finns. Det funkar där det funkar och inte där det inte stöds. Pseudo-elementet first-letter är just till för just anfanger. Som så: p:first-letter {blaha blaha}. Ordningen borde varit – 1. Standardlösning. 2. Den lösning som fungerar för resten.
Men som helhet och som stöd för att börja tänka semantiskt fungerar boken. Även om jag aldrig skulle välja den istället för Zeldmans.
Mitt nästa inköp i ämnet blir Eric Meyers CSS Pocket Reference, som precis kom (eller ska komma) i ny version.
Postat: 2004-08-09 kl. 16.55
Först en sticky-tråd i Xiu Xiu:s forum om hur namnet uttalas. Sen nördig snubbe som hånas på it-vis. Sedan torr förklaring. Hilarity ensues.
kate stewart: My mom is so 1337. 5h3 0wnerized j00!My mom is so 1337. 5h3 0wnerized j00!
/.../
henery: "so 1337"
Means: is highly skilled, from 'elite' to 'leet' to '1337'.
"5h3 0wnerized j00!"
'5h3' =she (5=s, 3=e)
"0wnerized" = defeated, from internet multiplayer games such as CounterStrike, where if you kill someone, they are said to have been 'owned'. Variations are: 0wnd, pwnd (from the common typo), pwnzed, etc. The 'o' (oh) is usually replaced by a 0 (zero).
"j00!" pronounced 'jew', means 'you'.
So it means: "my mother is so highly skilled she defeated you'.
The correct response is to feel ashamed
All my best friends are nerds.
/.../
That is SO not Nerdic: don't find it Nerdy at all. Actually, it's quite fascinating... So, If my friend had beat me to a Jamie Stewart gig, would have been something like "Tane 1337 Ownerized Branco at Jamie's Match"?
Probably needs some "brushing up" but I love it!!!
HA-HA!
IDEA:
Would it be possible to turn I Luv the Valley Oh! or... better yet, Bunny Gamer into that game code?
Are there enough terms for that?
/.../
henery: !75 4 p!1 + j00 g074 74k3 !7
!75 4 p!1 t47 j00 g074 74k3
!75 4 p!1 + j00 g074 74k3 !7
! \/\/0n7 ®3$7 [ ]|\|7!1 j00 74k3 !7
!75 4 h4®7 t47 j00 m4d3
!75 4 h4®7 + teh B07h o j00 m4d3 !7
!75 4 h4®7 7h47 j00 m4d3
+ ! \/\/0n7’t ®3$7 [ ]n7!1 ! B®34k !7
Postat: 2004-08-07 kl. 02.02
I sitt anförande på Jupiter Plug.IN sa BMGs vd Charles Goldstruck två saker som borde ringa en klocka för Apple.
För det första räknade han upp DRM-konformitet som en av de viktigaste förutsättningarna för att den digitala nedladdningsbranschen ska lyckas. Och i förbifarten nämnde han att Microsofts intåg på marknaden kommer bli ett stort steg.
I det ljuset läser jag moloket om Apples svar på Real Networks Harmony-teknologi. Harmony är mjukvara som är tillverkad för att efterlikna Apples DRM-teknik FairPlay, så filer köpta via Reals musikaffär ska gå att spela i en iPod. Och dessutom en teknik för många musikmånglare att licensiera för att kunna göra sig oberoende av musiken ska spelas i.
Real Networks har tidigare försökt möta Apple genom en förfrågan att licensiera FairPlay. Apple svarade hånfullt att de inte behövde samarbeta eftersom deras spelare (iPod) redan funkade med den bästa affären (iTunes Music Store) och att deras affär (iTMS) redan funkade med den bästa spelaren (iPod). Det känns som historien upprepar sig.
Cory Doctorows ord ringer i mitt huvud:
American film studios didn't want the Japanese electronics companies to get a piece of the movie pie, so they fought the VCR. Today, everyone who makes movies agrees that they don't want to let you guys get between them and their customers.
Sony didn't get permission. Neither should you. Go build the record player that can play everyone's records.
Because if you don't do it, someone else will.
Apples officiella svar på Harmony är hot om stämningar med hjälp av DMCA och antydningar om att de kommer ändra iPodens Firmware i kommande uppdateringar för att omintetgöra Harmony.
De borde bjuda in alla och vinna med de bästa produkterna istället för att göra det de redan fallit på en gång. I sommar kommer hPod. Och tillsammans med Motorola ska de göra iTunes för mobiltelefoner. Hoppas de projekten smakar tillräckligt bra för att de ska fortsätta på det spåret istället för att stänga in sig till sin egen krets.