Dagens citat

Postat: 2006-11-10 kl. 08.28

Om 30 år är dom ifatt men då är vi förbi.

SMS Fifi (2006-11-10)

Repris? Nä nä. Nu är nu.

Postat: 2006-09-05 kl. 21.43

Resumé gör en nyhet av att Sveriges Radio P1 ratat ordet repris till förmån för synonymer som sänds igen, hör du en gång till och hör du igen:

"Vi använder inte ordet repris i P1 utan använder synonymer som 'sänds igen, hör du en gång till, hör du igen'. Genom att undvika ordet repris får kanalen en mer aktuell känsla”.

Resumé SR ratar ordet repris (2006-09-05)

Och naturligtvis gör de alldeles rätt i att ta bort ordet repris ur sin vokabulär, men inte av det skälet de tror.

I månader har jag retat mig på att Spanarnas podradiosändingar inleds med att tala om när programmet sänds vilket naturligtvis är helt galet. Eftersom det ju de facto sänds just precis då. Jag lyssnar ju i presens, inte i fredags eller lördags. Och dessutom måste spanarna själva sluta prata om de olika sändningarna. Herregud, de ska ju vara framtidsblickare, inte några usla bakåtsträvare som bara funderar över sändningstider.

Sändningstiden är nu! Nu! Och nu igen.

En björn har trampat på hans öra

Postat: 2006-02-17 kl. 08.10

För det första vill jag rasa lite över hur Sveriges Radio använder sin webbplats. Varför låter de inte podradioprogrammen ligga ute for ever and ever i ett gigantiskt programarkiv? Eller rättare sagt: Varför måste jag gå till podradio.nu för att få höra Sveriges Radios arkiv.

Sveriges Radio borde vara en bättre internetmedborgare där alla program får en permanent URI så jag kan länka till dem. Nu får podradio.nu utgöra den resursen istället och det borde inte SR vara nöjda med (även om podradio.nu gör en fin sak [snyggt att Rasmus tagit poddradio.nu också och bara omdirigerat]).

Till saken. Filosofiska rummet från förra veckan var tankeväckande som vanligt:

Peter Sandberg

Du Johan kallar det för det bakvända talet, en slags poetisk absurdism: Tut tut sa båten och så gick bryggan.

Johan Altoff

Ja och det där uttrycket som i första påsendet verkar vara absurt rymmer en insikt. Det där traderas ju vidare. Om jag är ute i skolor och träffar femteklassare så känner många av dem till det där och jag hörde det när jag var liten. Och då brukar jag fråga så här: Är det en tokig mening? Ja, det är en jättetokig mening säger de. Då tar jag en annan mening: Klockan sju gick solen upp, är det en tokig mening? Nej. Varför inte då? Den går ju upp? Jaha säger jag, gör den? Är det solen som rör sig, men det är det ju inte. Så det är alltså i princip en lika tokig mening det.

Så vad Tut tut sa båten den transporterar en viktig insikt som kittlar vår språkkänsla, att det finns betydelser som vi kan nå genom att låta språket sabotera sig själv.

[...]

Vad som händer när man frigör orden, vänder på orden, så frigör man dem från sina betydelser. De pekar mot betydelserna, men betydelserna får röra sig ordlösa där, det uppstår en slags förspråklig frihet mitt i språket.

SR P1 Om Metaforer, synonymer och liknelser (2006-02-12)

Dessutom förklarar de uttrycket: En björn har trampat på hans öra

Den officiella helsidan

Postat: 2005-12-19 kl. 17.30

Tomas Lundström skriver snabbt på dagensskiva.com och gör roligt stavfel, smittad av tidningsbranschvirus som han är:

Tanken är att även Rickard Alriksson och Jesper Liveröd ska bidra uppger Anders Jakobson på den officiella helsidan.

dagensskiva.com Demo från fd Nasummedlemmar (2005-12-19)

Jag funderar på vad en officiell helsida kan vara. Ett flygblad? En fast annonsplats? Vad! Detta behöver utforskas!

Podradio: Jag har givit upp Jag har blivit övertygad

Postat: 2005-11-01 kl. 23.45

Kampen var lång och blodig, men jag har givit upp. Kastat in handduken. Flytt fältet. Hoppat av. men jag har till slut övertygat mig själv.

Härmed kallar jag podcasting för podradio och ingenting annat. David Hall fortsätter dock sitt korståg, på goda grunder:

Sedan ser jag att svenska Wikipedias artikel om podradio är omtvistad och det är just ordet det rör.

Och Apple försitter sin chans att sätta standarden genom att förvirra med olika namn på olika ställen. I min iPod heter det »podsändningar«, i iTunes är det det obegripliga »podcaster«.

Månhus Beta I en flyktkapsel från svenskan (2005-10-31)

Precis som David tycker jag det är oerhört klantigt av Apple att inte sätta sin standard. Och förändringen från podsändningar till podcaster är bara för kass. Men det är i den allmänna förvirringen jag landar i mitt beslut.

Jag tycker fortfarande att Sveriges Radio namnsättning av podcasting på svenska är ett försök att stjäla podcastingens thunder. De försöker ta något som är allas möjlighet till något som Sveriges Radio gör. De gör begreppet till sitt istället för att följa utvecklingen. Arrogant och megalomaniskt av dem. Men det hjälper inte, för praxis har ändå blivit podradio.

Jag försöker göra en översikt över användningen:

Sveriges Radio

Podradio - radio när du vill

Prenumerera på radioprogram!

Sveriges Radio erbjuder podradio, en tjänst som gör det möjligt att ladda ner radioprogram och lyssna på dem i datorn, mp3-spelaren eller mobiltelefonen.

[...]

Sveriges Radio kommer framöver att fylla på med fler program för podradion

Sveriges Radio Information om SR:s podradio (2005-10) [mina kursiveringar]

Jag vill påpeka deras användning av bestämd form där på slutet. Som att alla podradioprogram kommer från Sveriges Radio och när de tillför något så blir det nytt i podradion. Tänk om de kunde gå andra vägen istället och erbjuda en aggregator för radioprogram. Förstå hur stort det vore. Public fucking service. (Visst, de skulle ju aldrig gå med på det. Sveriges radio står för vissa värden ... yada yada, men fan vad coolt det vore.)

Använda begrepp: podradio, podradion, program, radio, radioprogram

Forskning & Framsteg

Våra podsändningar

[...]

Regelbundet lägger vi ut nya uppläsningar av artiklar ur tidningen. Din dator kan hämta dessa automatiskt med en teknik som kallas podcasting eller podradio. Du lyssnar direkt på datorn eller på din på bärbara musikspelare.

Forskning & Framsteg Våra podsändningar (2005) [mina kursiveringar]

Forskning och framsteg kallar det dessutom de enskilda programmen för podartiklar.

Använda begrepp: podartikel, podcasting, podradio, podsändning, uppläsningar

Apple

Vill du kunna lyssna p˚ [sic] dina favoritradio- och ljudprogram när som helst? Prenumerera p˚ [sic] de podsändningar du vill ha och iTunes tar hand om resten. Uppdateringarna sker automatiskt. Nya avsnitt dyker upp som ett trollslag. Podsändningar synkroniseras till iPod när du ansluter den. Snabbt. Lätt. Gratis. Podsändningar i iTunes.

[...]

Steg 1. Välj fritt.

Bläddra bland, provlyssna och prenumerera på tusentals gratis podcaster från iTunes Podcast Directory.

[...]

Välj rätt innehåll

Ett sådant dilemma. Nu när du kan hitta tusentals podsändningar på ett och samma ställe, hur ska du kunna välja vad du vill hämta hem? Det är som att vara ett barn i en godisbutik. Låt iTunes Music Store hjälpa till. Bläddra bland podsändningar i 20 kategorier - från konst och underhållning till politik, till komedi - med beskrivande sammanfattningar och podradiomotsvarigheten till skivomslag. När du hittar en podcast som verkar intressant, provlyssna. Det behöver inte bara vara en liten snutt du provlyssnar på. Du kan lyssna på hela podcasten innan du bestämmer dig för om du vill prenumerera.

På begäran

Om du inte kan hitta en podcast i Podcast Directory på iTunes Music Store, förtvivla inte. Du kan prenumerera på praktiskt taget vilken podcast som helst genom att dra dess URL till podcastbiblioteket, eller genom att skriva in URL:en i "Prenumerera på podradio" i menyn Avancerat.

[...]

Synkronisera videopodcaster till nya iPod

Apple Podcaster (2005-10) [mina kursiveringar]

Alltså det finns ju många saker att roas av i den här texten, jag läste precis igenom Writer's Block:s inlägg om Job's I've Known och funderar på hur någon med a very low tolerance for anything but excellence skulle sett på översättningen av den där sidan, men det är inte därför vi är här (så förtvivla inte).

Använda begrepp: favoritradioprogram, ljudprogram, podcast, podcaster, podsändningar, podradiomotsvarighet, videopodcaster

Internetbrus

Yahoo Podcasts - ny webbkatalog och sökmotor för podradio

Yahoo blev först av de stora söktjänsterna med att särskilt uppmärksamma podcasts eller som det nu kallas på svenska - podradio.

Internetbrus Yahoo Podcasts - ny webbkatalog och sökmotor för podradio (2005-10-21) [mina kursiveringar]

Använda begrepp: podcasts, podradio

susning.nu

Podradio, eller podcasting som det heter på engelska, är ett sätt att göra radio på internet. En person redigerar sitt egna radioprogram på datorn och lägger sedan upp det på en webbplats. Programmet kan sedan laddas ner av intresserade med en dator eller MP3-spelare. Det svenska namnet lanserades av Sveriges radio år 2005.

susning.nu Podradio (2005-10-11) [mina kursiveringar]

Använda begrepp: podcasting, podradio, radio, radioprogram

podcasting.se

Efter en total-kraschchshs bygger vi upp systemet igen

podcasting.se Källkod (2005-10)

(Jag tolkar det som att podcasting är på väg ut ...)

Wikipedia

Podsändning eller podradio (engelska: podcast eller podcasting) är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler via internet. Ordet "podcasting" är en sammanslagning av "iPod" och engelskans "cast" som i "broadcast" (sändning). Ännu finns ingen helt adekvat svenskt term för företeelsen men podsändningar börjar bli ett vedertaget begrepp bland de som gör podsändningarna. Podsändningar skiljer sig från andra sätt att tillhandahålla ljudfiler genom att RSS-flöden används för ändamålet, därmed laddas filerna ner automatiskt när ett nytt avsnitt publiceras. Den relativa enkelheten gör att i princip vem som helst kan nå ut med hemproducerad radio över hela världen. Podsändningar beskrivs ibland som berörningspunkten mellan blogging och vanlig radio. Till skillnad från radio (och i likhet med blogging) är det teoretiskt helt gratis att sända podcast vilket gör att privatpersoner och kommersiella företag har liknande förutsättningar. Bland traditionella radiostationer och annan massmedia - både reklamfinansierad och public service - har det uppstått ett intresse för podsändningar som både billigt och enkelt erbjuder modekonceptet time shifting. T.ex. erbjuder Sveriges Radio podradioversioner av ett par av sina program sedan våren 2005 och alltid lika framsynta BBC hoppade tidigt på tåget.

Wikipedia Podradio (2005-10-29) [mina kursiveringar]

Använda begrepp: podcast, podradio, podradioversioner, podsändning, poddsändningar, podsändningarna

Suburbia

Podradio eller podsändning

Vad ska den korrekta benämningen för podcast vara i svenska Wikipedia?

Nu har du chansen att komma med din åsikt i frågan på diskussionssidan till uppslagsordet podsändning i svenska Wikipedia.

Min åsikt är att begreppet podsändning fångar företeelsen bättre än podradio.

Suburbia Podradio eller podsändning (2005-09-23)

På Wikipedia har det lett till motsatsen, det vill säga att artikeln flyttat från Podsändning till Podradio, men diskussionen fortgår.

Diskussion

Precis som i en kommentar till mitt underlag till panelen på Bloggforum 2.0 diskuterar en Pelle (jag tror inte det är samma Pelle) Suburbias inlägg och argumenterar väl:

Det är radio såklart. Radiovågor gav namnet till radioapparaten som nu ger namnet till Podradio och Internetradio då det i princip är samma medie bara olika distributionsmetoder. Mediet heter alltså radio oavsett distributionsmetod i min mening - det är väl så som utvecklingen av ett språk sker.

Suburbia Podradio eller podsändning - Kommentar (2005-09-26)

Alla är överens om att ordet på engelska kommer från iPod och broadcasting. På svenska kunde en rimlig översättning i så fall vara podsändning (eller poddsändning som Mattias Wirf föreslår hos Suburbia).

Mitt problem med ordet podradio är att det förvirrar publiken genom att inte koppla sig samma med det internationella begreppet. Mitt förslag var istället podcastradio, men det är ett klumpigt och för långt ord att använda. Särskilt när man ska binda ihop det med andra ord och skapa podcastradioprogram.

Likt Suburbia går diskussionen på Wikipedia mellan förslagen podradio och podsändning. Man talar man om radiovågor som skäl till varför podradio inte är ett bra begrepp, då det inte är radiovågor vi har att göra med i podradions fall. Men vi har väl knappast att göra med en sändning heller? I mitt fall lägger jag upp en fil som sedan laddas hem till lyssnaren som därefter lyssnar på programmet, borde det då kallas podhämtning? I fallet podsändning kommer vi heller inte ett dugg närmare det engelska ordet i form av snabb konnotation.

Jag bestämde mig för några dagar sedan för att ge upp. Goliat får vinna över David. Slutgiltigt blev mitt beslut när den senaste artikeln med en intervju med mig om podradio, i Råd & Rön 9/05 Lyssna när du själv har lust (inte på nätet), bara pratar om podradio.

Slutsats

När jag researchade (bakgrundsundersökte? efterforskade? faktainsamlade?) det här inlägget kom jag till slut fram till ordet rundradio:

Rundradio

Rundradio kallas distribution av signaler för ljudradio (radio) och bilder (television) till olika mottagare.

Termen rundradio är en motsvarighet till engelskan broadcasting. I Sverige har termen fallit ur bruk något, medan den fortfarande är vanlig i Finland.

Wikipedia Rundradio (2005-09-04)

NE skriver: rundradio, ljudradio- och televisionssändningar som är avsedda för en större allmänhet..

Så om rundradio är det svenska ordet för broadcasting är väl podradio den enda vettiga översättningen av ordet som kommer från iPod och broadcasting. Så jag kanske inte ens gav upp, jag bara lärde mig?

Ibland känns det som man är lite nördig

Postat: 2005-10-04 kl. 12.18

Jag prenumererar på PC för allas nyhetsbrev på jobbet. I varje nyhetsbrev har de något de kallar Dagens dataord. (Jag gillar också data!)

Dagens Dataord

Tag

Märkord, en teckensträng som utgör beteckning för någon dataelementtyp och som skrivs mellan tecknen . Uttrycket används bl.a. vid SGML- och HTML-kodning av dokument.

PC för alla Nyhetsbrev (2005-10-04)

Först läste jag tag, som i etikett och tänkte: Idiot. Det är det inte alls.

Först senare kom jag på att jag var en n3rd.

(En annan sak. Ordet borde vara tagg på svenska.)

So 1337

Postat: 2005-09-13 kl. 23.55

Fan vad elit:

Are you tired of playing word games designed in the VICTORIAN ERA??

L33T is the slang of a new computer-savvy generation. Breathe some life back into your word games and test your L33T knowledge with this frickin' sweet set of tiles. Use the L33T dictionary (provided below) to expand the available plays, use L33T letter replacements in normal words, and score extra points for creating words entirely out of L33T letters!

L33T TILES [via Suicide Girls]

Relaterat är naturligtvis den film FN skickade mig där Kermin Elliott Fleming, en deltagare i Jeopardy College Tournament, vinner en omgång (och senare hela turneringen). Han satsar $1337 på sista frågan. Det är jävligt 1337 av honom.

Billy släpper sargen

Postat: 2005-09-08 kl. 10.33

Billy Rimgard kommenterar Olle Josephsons Språket blir sämre - dialogen bättre:

Det bästa med Beneath a Steel Sky är att jag här har upptäckt att det faktiskt kan vara ganska kul att skriva igen. För sådär ett halvår sedan var jag så totalt övertrött på att producera text att det lilla jag fick ur mig blev skitdåligt. [...]

BASS har faktiskt gjort det hela roligt igen. Här kan man skriva lite vad som helst, gärna med omotiverade inslag av engelska ord och nörduttryck. För om någon klagar? Fuck you, det är en blogg, jag gör vad jag vill, liksom.

I Svenska Dagbladet har språkkillen Olle Josephson tittat på vad som skiljer sig mellan tre skribenters tryckta artiklar och deras bloggpostningar. Nå, nu går det ju inte att göra en så omfattande textanalys av stilfigurer och sånt på ett så litet utrymme som Josephson har fått på sig, men det är ändå en ganska intressant grej han kommer fram till: Samtliga skriver »lite mindre genomarbetat«.

Ah, befrielsen! Frisk luft! Den största behållningen jag har haft av BASS är att få vara just »lite mindre genomarbetad«.

Beneath a Steel Sky Släpp sargen! Enklare språk, förfan! (2005-09-07)

Jag skulle inte riktigt beskriva det så, men jag håller med om känslan. Det är inte att jag låter bli att bearbeta språket som gör det värt att blogga, det är valet av ämnen. På alla andra ställen hämmar jag mig med tveksamheter om vad andra skulle kunna tänkas vara intresserad av att läsa om. Det kanske bara är jag som bryr mig.

Poängen är att det inte spelar någon roll om det är bara jag som bryr mig. Fuck you, det är en blogg, jag gör vad jag vill, liksom. Och den känslan gör att det känns som jag har närmare till tanken. Ett renare utlopp. Det gillar jag.

Versalt gement

Postat: 2005-09-06 kl. 17.39

Vi fick ett brev till redaktionen (för dagensskiva.com) från Henrik som ville uppmärksamma oss på hur man egentligen skriver titlar:

Hur skriver man egentligen titlar? Ja, det är en fråga ni på redaktionen kanske borde ta upp. Här är min (och svenska skrivreglernas) syn på saken:

E-post Hur skriver man egentligen titlar? (2005-09-06)

Han skickar med länken till sitt inlägg Hur Man Inte Skriver Rubriker På Svenska. Där skriver Henrik:

Kunskapen om de svenska skrivreglerna blir bara sämre och sämre. De vanligaste felet brukar vara särskrivning men på senaste tiden har jag uppmärksammat att versaliseringen varkar ha fallit i glömska. Versalisering handlar om hur och när man använder versaler.

Det vanligaste felet när det gäller versalisering är att titlar och rubriker skrivs enligt de engelska skrivreglerna. Enligt de engelska skrivreglerna skall varje ord i en titel eller rubrik ha versal begynnelsebokstav (undantag är artiklar, konjunktioner och prepositioner med färre än fem bokstäver).

Henriks blog Hur Man Inte Skriver Rubriker På Svenska (2005-09-06)

Först svarade jag lite syrligt och tvärsäkert att jag håller med honom om ofoget att versalisera svenska titlar, Håkan Hellström är en av syndarna har jag för mig. Jag fortsatte: Men du har fel om engelska titlar. Engelska titlar faller inte under svenska skrivregler, det säger sig självt. Sen blev jag osäker och började kolla upp saken.

Vår språkvårdare Ola Andersson påpekar att det inte är en regel utan snarare en rekommendation men att Svenska språknämndens Svenska skrivregler rekommenderar:

När man i svensk text återger utländska titlar kan man antingen följa originalspråkets principer för stor och liten bokstav i titlar (om man känner till dem) eller svenska principer. Det senare är oftast att föredra när svenska och utländska titlar förekommer i samma text. När man återger exempelvis tyska titlar bör man emellertid följa tysk rättstavning, dvs. skriva substantiv med stor bokstav.

Svenska skrivregler, §125, s 93-94

Redan innan Ola hann svara hittade jag en SvD-artikel i ämnet från i våras:

En annan fråga om stor och liten bokstav som dyker upp lite då och då är den om hur boktitlar på främmande språk skall återges i svenska texter.

Utgångsläget är att vi på svenska markerar titlar på böcker, artiklar, skådespel etcetera genom att skriva det första ordet med inledande versal (Hans nådes tid, Ett öga rött). När det gäller utländska titlar träder den här regeln i kraft om titeln är översatt (Katharina Blums förlorade heder, Änglar och demoner), men om man i texten skall återge titeln på originalspråket har man en del att tänka på. Om det gäller en engelsk boktitel föreligger två möjligheter. Man kan då antingen följa engelskans principer med versal på alla innehållsord eller anpassa skrivsättet till de svenska reglerna. Man kan alltså skriva antingen Angels and Demons eller Angels and demons.
Anpassningen till de svenska reglerna är det alternativ som förespråkas av Mediespråksgruppen, en samarbetsgrupp för språkvårdare inom press, radio och tv som ger rekommendationer för språkanvändningen i våra dagstidningar. Det gäller dock att komma ihåg att veckodagar, månader och helger alltid skall ha stor bokstav i engelskan.

Franska och tyska boktitlar återges enligt principen stor bokstav på inledande ord. Hänsyn bör dock även här tas till språkens specifika rättskrivningsregler. Helgers namn skrivs exempelvis alltid med stor begynnelsebokstav i franskan, och i tyskan markeras alla substantiv med stor bokstav (Die verlorene Ehre der Katharina Blum).
På tal om titlar kan det kanske vara på sin plats att påminna om att en annan sorts titlar, börds- och yrkestitlar, alltid skall skrivas med liten bokstav på svenska. Jag har fått många brev från läsare som irriterar sig över att journalister inte kan återge engelska titlar på korrekt sätt, det vill säga med stor bokstav. Men här finns inget skäl till irritation. I svenska texter är det i det här fallet svenska skrivregler som gäller.

SvD Regler sätter stor och liten på plats (2005-05-21)

Mediespråksgruppen som hänvisas till från SvD-artikeln presenteras hos TT:

Mediespråksgruppen är en samarbetsgrupp för språkvårdare inom press, radio och tv och har även representanter för Svenska språk nämnden och National encyklopedin.

TT Detta är Mediespråkgruppen (2003)

I deras rekommendationer skriver de:

Utländska bok- och filmtitlar

engelska

Skrivs som i engelsk brödtext med begynnelseversal endast på första ordet (förutom ord som alltid har begynnelseversal på engelska, som exempelvis namn på månader, helger och nationalitetsadjektiv)

 

tyska

Begynnelseversaler på substantiven.

 

franska

Begynnelseversal endast på första ordet (förutom ord som alltid har begynnelseversal på franska, som exempelvis namn på helger och nationalitetssubstantiv).

TT-Språket Rekommendationer från Mediespråksgruppen (2000-03-09)

Men är det ärligt talat särskilt logiskt att följa de tyska stavningsreglerna men inte de engelska för hur titlar skrivs?

Det är alltså så att en engelsk titel skall skrivas efter svenska skrivregler om den förekommer i en svensk text.

/.../

Det är trist att detta förfall börjat sprida sig in på de svenska redaktionerna.

Henriks blog Hur Man Inte Skriver Rubriker På Svenska (2005-09-06)

Det jag kommer fram till är att det inte finns något självklart svar på hur engelska titlar ska skrivas i en svensk text, men att oavsett vilket har vi gjort valet att versalisera enligt engelska skrivregler. För att följa upp den tråden började jag leta efter hur det ska vara på engelska.

Engelska skrivregler

Wikipedia skriver att de engelska stavningsreglerna inte är riktigt tydliga:

In English-language publications, different conventions are widely used for capitalizing words in publication titles and headlines, including chapter and section headings. The main examples are:

THE VITAMINS ARE IN MY FRESH BRUSSELS SPROUTS 

all-uppercase letters

The Vitamins Are In My Fresh Brussels Sprouts 

capitalization of all words, regardless of the part of speech

The Vitamins Are in My Fresh Brussels Sprouts 

capitalization of all words, except for internal articles, prepositions and conjunctions

The Vitamins are in My Fresh Brussels Sprouts 

capitalization of all words, except for internal articles, prepositions, conjunctions and forms of to be

The Vitamins are in my Fresh Brussels Sprouts 

capitalization of all words, except for internal closed-class words

The Vitamins are in my fresh Brussels Sprouts 

capitalization of all nouns

The vitamins are in my fresh Brussels sprouts 

sentence-style capitalization (sentence case), only the first word and proper nouns are capitalized

the vitamins are in my fresh brussels sprouts 

all-lowercase letters

Wikipedia Capitalization: Headings and publication titles (2005-09-04)

Som referenser länkar man till Dictionary.com (The first word and all the words in titles of books, articles, works of art, etc. excluding short prepositions, conjunctions, and articles), University of South Carolina (A. When in doubt, do not capitalize. B. Capitalize 1) Proper nouns, months, days of the week, but not the seasons. 2) All words, except articles (the, a, an), conjunctions (and, or, for, nor), and short prepositions (of, in, on) in headings and the titles of books, plays, lectures, musical compositions, etc., including A and The if at the beginning of a title.), University of Minnesota Style Manual (Capitalize principal words, including verbs of any length and prepositions and adverbs of four or more letters, in capitalized titles. University Without Walls. “Love Is Just a Four-Letter Word” och kwizNET

Jag har lärt mig en hel del och gjort det lite tydligare för mig. Dessutom hittade Henrik faktiskt ett fel enligt våra egna regler. Give It A Try borde vi skrivit Give It a Try.

Kul i frågelådan

Postat: 2005-09-06 kl. 17.09

fråga Skriver man CP eller cp?

svar Man bör skriva cp med små bokstäver. Det är en förkortning av cerebral pares. Sjukdomsnamn betraktas inte som riktiga egennamn och skall i allmänhet skrivas med små bokstäver.

Svenska språknämnden Skriver man CP eller cp?