Några artister och mindre bolag har redan börjat, men det första större skivbolaget som slutar skickar promos och börjar leverera skivor till media som digitala nedladdningar är här med Matador och deras släpp av Chavez Better Days Will Haunt You:
[W]e sat around and decided that we waste too much precious intern time mailing you advance CDs. So, starting with the fantastical Chavez redux 'Better Days Will Haunt You', this will hopefully be the norm rather than the exception. The link below will download .zip file you may with 11 advance mp3s from "Better Days...", a hi-jinx clip from the DVD that will be packaged with the double-CD, a music video for "Unreal Is Here", band photos, a pack shot and all the bios from Chavez past.
Utvecklingen är väntad och jag har inte så mycket att klaga på, så länge de inte är lika slarviga som de är nu med kringmaterialet. Om de skickar med en pdf av bookleten, bra bio och all annan information om skivan som kan tänkas behövas så har jag inget emot att få promos digitalt. Det första jag gör är att rippa dem i alla fall.
Pontus Schultz skriver om Jan Wifstrands avhopp från DN och vad DN faktiskt behöver vara:
Som tidningsläsare, och framför allt den generation tidningsläsare som kommer efter mig, prenumererar jag inte för att få en nyhetssammanfattning. Jag prenumererar för det där jag inte visste jag ville ha. Den långa intervjun. Det stora reportaget. Den kul vinkeln. Den personliga analysen. Affärsutveckling.
Det ekar från en passage jag läste i morse ur Chris Andersons The Long Tail:
Is a fragmented culture better or worse culture? Many believe that mass culture serves as a sort of social glue, keeping society together. But if we're now all off doing our own thing, is there still a common culture? Are our interests still aligned with those of our neighbours?
In his book Republic.com, University of Chicago law professor Cass Sunstein argues that the risks are real – online culture is indeed encouraging group polarization: "As the customization of our communications universe increases, society is in danger of fragmenting, shared communities in danger of dissolving." He evokes the famous Daily Me, the ultimate personalized newspaper hypothesized by Nicholas Negroponte of MIT's Media Lab. To Sunstein, a world where we are all reading our own Daily Me is one where "you need to come across topics and views that you have not sought out. Without any difficulty, you are able to see exactly what you want to see, no more and no less."
Christine Rosen, a senior fellow at the Ethics and Public Policy Center, shares Sunstein's concerns. In an essay in The New Atlantis, she writes:
If these technologies facilitate polarization in politics, what influence are they exerting over art, literature, and music? In our haste to find the quickest, most convenient, and most easily individualized way of getting what we want, are we creating eclectic personal theaters or sophisticated echo chambers? Are we promoting a creative individualism or a narrow individualism? An expansion of choices or a deadening of taste?
The effect of these technologies, Rosen argues, is the rise of "egocasting," the thoroughly individual and extremely narrow pursuit of one's personal taste. TiVos, iPods, and narrowcast content of all sorts allow us to construct our own cultural narrative. And that, she says, is a bad thing:
By giving us the illusion of perfect control, these technologies risk making us incapable of ever being surprised. They encourage not the cultivation of taste, but the numbing repetition of fetish. In thrall to our own little technologically constructed worlds, we are, ironically, finding it increasingly difficult to appreciate genuine individuality.
The Long Tail, s 189-190 (2006-08)
Anderson håller naturligtvis inte med och menar att det är just den typen av filter, som Schultz menar att DN borde vara, som är nyckeln till att vända den negativa effekten av oändliga nischer och anpassat innehåll.
(Och för den som möjligtvis blir nyfiken på vem Pontus Schultz menar är hon som ska ta över efter Wifstrand på DN men inte orkar läsa artikeln kan jag meddela att han tror det blir Eva Swartz som nu är vd på Natur och Kultur.)
Jag läser Kent Asp:s debattsida om balansen mellan blocken på nyhetsplats i DN och roas av DN:s egen annonsering:
DN:s nyhetsbevakning av de politiska blocken har gått från balans till övervikt för de borgerliga, skriver medieprofessor Kent Asp. Rapport, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten står för en mer balanserad politisk nyhetsbevakning än Dagens Nyheter.
Jag minns inte om de körde den granna helsidesannonsen idag också, där de slår sig för bröstet med annonstext som säger Hur mycket är förskönat? Läs på inför valet. och photoshoppade bilder på partiledarna i bästa Flicka-kampanjstil. Hur som kan vi väl konstatera att vi kanske inte kan få reda på svaret i DN i alla fall.
Borde inte Pelle Sten kunna fixa en skön deal nu när jag är på väg att gå över till SvD istället ...
Att Sveriges största tidning gör löp på extremistpropaganda, att den systematiskt plockar hårresande uppgifter från nätet för att sedan, vid behov, skylla på just "nätet" och "bloggarna", är fan så mycket farligare än att enskilda bloggare skvallrar om politruker.
Den långa svansen visar varför ny inte längre är det viktigaste med nyheter:
We're used to the newspaper model of content: new is what matters and yesterday's news is fish-wrap. But Google and the other search engines are time-agnostic. And the result of that is a dramatic shift in demand towards older material.
Isaac Hayes har bett om att få komma ur sitt kontrakt som rösten till Chef på grund av att han tycker illa om att South Park driver med organiserad religion. Dessutom lyckades Church of Scientology få Viacom att inte visa reprisen av South Park-avsnittet Trapped in the Closet som skulle visats härom dagen. Hilarity ensues:
"There is a place in this world for satire, but there is a time when satire ends and intolerance and bigotry towards religious beliefs of others begins," Hayes says. "Religious beliefs are sacred to people, and at all times should be respected and honored. As a civil rights activist of the past 40 years, I cannot support a show that disrespects those beliefs and practices."
In a statement of his own, Stone notes that Hayes had never in the past voiced concern about episodes that lampooned religious convictions.
"This has nothing to do with intolerance and bigotry and everything to do with the fact that Isaac Hayes is a Scientologist and that we recently featured Scientology in an episode of 'South Park,'" Stone says. "In 10 years and over 150 episodes of 'South Park,' Isaac never had a problem with the show making fun of Christians, Muslims, Mormons and Jews. He got a sudden case of religious sensitivity when it was his religion featured on the show."
Zap 2 it Isaac Hayes Wants Out of 'South Park' (2006-03-13)
You know how that Scientology episode of "South Park" called "Trapped in the Closet" from last November was supposed to air again Wednesday night?
It didn't.
The episode has a fictional verson of Tom Cruise being coaxed out of a closet by Nicole Kidman, as he denies he is there.
Comedy Central yanked it at the last minute. The episode called "Chef's Chocolate Salty Balls" was shown instead. All this happened right after Isaac Hayes, who's a Scientologist and the voice of Chef, quit over the "Trapped" episode.
Matt Stone och Trey Parker publicerar ett eget uttalande:
So, Scientology, you may have won THIS battle, but the million-year war for earth has just begun! Temporarily anozinizing our episode will NOT stop us from keeping Thetans forever trapped in your pitiful man-bodies. Curses and drat! You have obstructed us for now, but your feeble bid to save humanity will fail! Hail Xenu!!!
- Trey Parker and Matt Stone, servants of the dark lord Xenu.
Jag lyssnade på Sound Policy med Denise Howell när jag gick till och från lunchen. I programmet pratade medborgarjournalistik med Dan Gillmor som bland annat sa:
Denise Howell
The first amendment has a number of things that the courts have interpreted throughout time as being protected, and it makes a distinction between freedom of the press and freedom of speach. And I think that distinction is at the root of much of the discussion that we have seen in the last several years about "are bloggers journalists". If they're not they wouldn't be subject to the freedom of the press section.
Dan Gillmor
I'm not particularly concerned with whether bloggers are journalists, because most aren't. But if there is protection for journalism it ought to travel with the act of journalism rather than with the person we call a journalist. And that seems pretty important to me. The average person may not be a professional journalist, and certainly, the average person is not. But anybody at any time could do an act of journalism. I think it's important that we protect them in that moment that they do something we call journalism. It's not about protecting the reporters for the New York Times, it's about protecting reporters. And I hope we focus on that as time goes out as opposed to who is a journalist, it's did they just do journalism.
I det ljuset är dagens nyhet om att Metro ska starta 26 lokala sajter med frivilliga medborgarjournalister:
Metro ska starta 26 lokala sajter, en för varje kommun i Stockholms län. Ur läsekretsen ska Metro värva 50 till 60 frivilliga som skriver korta artiklar och tar bilder.
[...]
- Tanken är att vi ska testa en mer journalistisk läsarmedverkan. Vi ska göra kommunvisa Metro-sajter, i första hand i Stockholms ytterområden som ligger i medieskugga. Mitt i kommer på tisdagarna i Haninge annars är det tyst. Där finns definitivt en läsarlucka, möjligen också en kommersiell.
Ikväll börjar nya Ström sändas. (Nej, det är inte jag som ska börja distribueras i ny form igen. Det är ett radioprogram. Över FM. You know. Gammeldags radio.)
Är du sugen på att höra skvaller om massproducerade pop- och schlagerstjärnors privatliv? Då har du kommit helt fel.
Tycker du att viss musik bara ska vara till för en välutbildad elit som förstår sej på den? Fel igen. Hos oss är ingenting för svårt eller bara för dom redan insatta.
Tror du att alla bra idéer sedan länge tagit slut inom musiken? Absolut fel ställe, här spelar vi bara musik som bygger på helt nya idéer.
Menar du att musik som inte framförs av människor på akustiska instrument är konstig? Är datorer inga musikinstrument? Hej då!
Är du fortfarande kvar? Vad bra! Då är du välkommen till Ström, världens mest spännade elektroniska musik i sveriges bästa radio P2.
Jag var sugen på att faktiskt försöka bry mig om att ratta in programmet på en radioapparat. Men med den där attityden vete fan. Fokus borde ligga på lust, inte på vad det inte är. Det ska väl vara roligt, men jag är rädd för att det snarare är symptomatiskt.
Och helt nya idéer? Håkan Lidbo? OK.
Dessutom. Elektronikaprogrammet i P2. De är ödmjuka också. Såväl Kalejdoskop som Eldorado spelar elektronika i P2. Genrebegreppet är dessutom alltid lika trist.
I söndags 11/12 var det ett uppslag om dagensskiva.com och dagensbok.com i Nerikes Allehanda. Tyvärr har artikeln inte publicerats på nätet så jag har inte haft möjlighet att länka till den. Artikeln är skriven av Urban Kristianson.
För att vår geografiskt utspridda redaktion ska få chansen att läsa artikeln har jag skrivit in den här. Jag tar naturligtvis bort den om någon misstycker.
Demokratiseringen av mediet kommer aldrig komma någonstans så länge alla i det nya bara längtar till det gamla:
Där kan det vara en dröm också att kanske så småningom göra så bra program att de faktiskt sänds på radio. Det tror jag kan vara många podcastares hemliga dröm: Tänk om de sänder mitt program på radion.
Är det inte märkligt det där? Förminskningen av det man gör. Dag König är redan på radio. Han har redan lyckats med sin dröm.
För mig är webben primär verksamhet. dagensskiva.com säljer recensioner till en lokal papperstidning, men det är alltid efterhandspublicering av förkortade texter. Det är inte mer på riktigt där, det är mer på riktigt på dagensskiva.com. Där finns återkopplingsmekanismerna, där styr vi över uttrycket.
Att blogga är inte för att det ska bli något någon annan stans. Det har redan hänt. Dammit.
Apropå att Henrik Torstensson skriver att Aftonbladets nätstrategi sparka rumpa på SIME-pristagaren SVT:
Aftonbladet.se renoverar sitt diskussionsforum och passar samtidigt på att föra över tjänsten till betalsystemet Plus.
Lotta Holmström, läsarredaktör på Aftonbladet.se säger att praktiska skäl ligger bakom beslutet att göra forumet till betaltjänst.
- Det gamla forumet var förhandsmodererat medan det nya blir efterhandsmodererat. Vi har inte längre samma kontroll på vad som skrivs på forumet. Därför måste vi veta vilka medlemmarna är, ifall det blir fråga om att polisanmäla inlägg.
För att registrera sig på det nya forumet krävs att den som ansöker uppger sitt kontokortsnummer. Det är igenom kontokortsnumret identifiering sker.
- Vi har ingen ansvarig utgivare för forumet, men vi har ändå ett ansvar för vad som skrivs där. Vi tror att det här systemet bidrar till att skapa en högre nivå på forumet.
Jag blev precis uppringd av Fredrik Polback och blev uppkallad på hans kontor för att han ville prata om det jag skrivit på internet. Spännande att se vad det kommer resultera i. Jag ska dit nu.
Uppdatering (20.18)
Det var ett ganska trevligt samtal. Han ville att jag skulle redogöra för mina ståndpunkter, eftersom han tagit illa upp. Så jag gjorde det. Han undrade om det var något personligt, jag sa att det inte var det. Att jag bara inte gillar det han skriver. Jag sa att jag reagerat på många av hans krönikor och tyckt att han betett sig som han gjorde mot Frida Hyvönen flera gånger förut. Han bad mig ta bort texten, men det har jag kommit fram till på vägen hem att jag inte ska göra.
Över huvud taget var samtalet ganska avspänt, förhållandevis. Jag som trodde han växlade upp för en utskällning.
Nerikes Allehandas nöjesredaktör Fredrik Polback har såna extrema problem med sin självbild. I dagens tidning fanns en intervju med Frida Hyvönen inför dagens Örebrospelning.
Så här avslutar Fredrik en ganska annars ganska normal intervju om hennes artisteri:
Du flyttade hemifrån när du var 15. Varför?
Jag tycker det är tråkigt att prata om det, det var så längesedan. Var och varannan människa i Sverige vet var jag gick på gymnasiet och vad jag tyckte om det. Jag ångrar att jag över huvud taget öppnade munnen.
Hur var det att gå på musikgymnasium?
Jag vill inte prata om det. Förstår du inte vad jag säger?
Fredrik Polback
NA Hyllade Hyvönen (2005-09-30) [en alternativ version utan ovanstående finns på nätet]
Som jag läser det försöker han på något sätt avslöja Frida. Dra ner brallorna på henne och visa att hon minsann inte är sån som ni tror. Det enda han avslöjar är sig själv. Hans kvinnosyn har han redan beskrivit i otaliga krönikor och det här är inte första gången han gör likadant mot artister som han inte tycker gör som han vill. Jag bryr mig inte om att han låter texten skina av sina egna åsikter, men jag bryr mig om att han försöker smyga igenom dem. Ynkligt.
Det var ju skittråkiga intervjufrågor som så många ställt förut. Om han bara gör sitt jobb bättre så får han bättre svar. Han tror att han var skjutjärnsjournalist, men han var bara ett skjutjärnsarsel.
Aldrig förut har väl Google varit så fåniga som när de kom fram till att de inte skulle prata med C|Net på ett år eftersom Elinor Mills skrev en artikel om Google:s vd Eric Schmidt där hon googlade fram personlig information om honom och dessutom beskrev att om Schmidt använde Google:s tjänster, vilket man väl får anta att han gör, så skulle Google kunna veta extremt mycket mer om honom också:
That such detailed personal information is so readily available on public Web sites makes most people uncomfortable. But it's nothing compared with the information Google collects and doesn't make public.
Assuming Schmidt uses his company's services, someone with access to Google's databases could find out what he writes in his e-mails and to whom he sends them, where he shops online or even what restaurants he's located via online maps. Like so many other Google users, his virtual life has been meticulously recorded.
Kevin Bankston, staff attorney at the Electronic Frontier Foundation, said Google is amassing data that could create some of the most detailed individual profiles ever devised.
"Your search history shows your associations, beliefs, perhaps your medical problems. The things you Google for define you," Bankston said.
[...]
Even if Google is well-intentioned, the data could eventually end up being misused, Bankston fears.
[...]
"Before you Google for something, think about whether you want that on your permanent record," Bankston advised. "If not, don't Google, or take steps so the search can't be tied back to you."
Ibid
Google:s svar, att bojkotta C|Net, var ett svar värdigt precis en sån organisation som EFF med flera oroar sig för att Google är. Det var ett försök att styra ett granskande medium att inte skriva analyserande artiklar om ett av världens mäktigaste företag just nu. Det var ynkligt.
De höll sin nya policy i två månader. I måndags publicerade Elinor Mills en artikel om Google:s större index som de lanserat lagom till sin sjuårsdag:
"We're celebrating our seventh birthday...We had a pretty strong year," Google Chief Executive Eric Schmidt said in a phone interview with CNET News.com, as he listed the launch of new products [...]
Björn upplyste mig om att SR har tagit över aftonbladet.se idag, precis som H&M gjort tidigare. Fint så. De annonserar sin webbradio.
Annonsen har en knapp att trycka på där jag förväntar mig jag kommer till någon form av informationssida om vad de vill berätta för mig. Men icke. Idioterna direktlänkar mig till nedladdning av ett program. Det är helt barockt. Ett program som laddas ner och packas upp automatiskt beroende på vad jag har för inställningar.
Det är verkligen helt utan fingertoppskänsla. Papperskorgen, här kommer webbradion. Jag hatar er nu.
(Dessutom tycker jag de borde gjort något med podcastradio också. Så annonsen borde länkat till en sida där jag fick ladda ner programmet och dessutom där jag borde få information om podcastradio samtidigt. Idealiskt skulle de dessutom ha gjort den där applikationen till en brand:ad podcatcher [Två inlägg i rad om brand:ade podcatchers. Rekord!]. I princip kan det ju vara det. Det kommer jag aldrig få reda på eftersom jag aldrig kommer öppna ett program som automatiskt laddas ner till min dator. Sopor.)
Uppdatering (11.47)
Internetworld skriver om kampanjen:
Sveriges Radio har köpt annonsformatet Bigbang på Aftonbladet under hela måndagen för att locka nya lyssnare till deras webbkanaler. Annonsen ramar in hela förstasidan på Sveriges populäraste webbtidning.
- Vi ska slå Europarekord idag. Hela streaming Sverige står på tå idag, säger Mats Åkerlund, chef för Nya Medier på Sveriges Radio.
Det nya projektet kallas "Jobbradio". Förutom nyheter kommer lyssnarna själva få möjlighet att välja sin favoritmusik via en jukebox med musiklistor. Dessutom kommer näringslivskändisar att presentera sina egna listor. Svenska Spels vd Jesper Kärrbrink och styrelseproffset Mats Qviberg blir först ut.
OK. Jag ska väl inte döma Jesper och Mats redan så här i förväg. Men jag vet inte alls varför jag skulle vilja lyssna på musik utvald av Jesper och Mats. OK, jag är ingen ekonomikille. Men mina fördomar säger mig att det där inte kommer bli bra. Hurr. Jag berättade om det här för Henrik Melin och FN idag och vi tog gemensamt fram en lågoddsarlista för vad spellistorna kommer innehålla. Henrik: U2. Fifi: Bruce Springsteen. Kal: Smala Elvis
Jag skulle dessutom vilja se lite mer nytänkande i musikproducent-delen. I princip fungerar ju grejen att någon väljer ut en spellista enligt ovan, det är bara finanskillarnas smak jag är rädd för. Så jag räknar fortfarande det där som en rätt bra idé. Men när resten av musiken ska läggas ska lyssnarna välja från en jukebox. Det vore intressant att höra dem prata om kollaborativ jukebox i så fall. Som last.fm eller nystartade Pandora.
Webbradio känns alldeles för mycket som en slit-och-släng-produkt för mig. Det är ingen som verkligen satsar på det. Eller rättare sagt: Satsar man på det så satsar man på den tekniska lösningen. Och webbradio har dessutom alla problem som traditionell radio har. Jag vill höra det jag vill höra nu. Inte när det passar radiokanalen.
Är något startdatum spikat?
- Nej inte än. Musikdelen kan vi i princip starta upp direkt.
Ekonominyheterna kommer att dröja lite. Men någon gång under hösten kommer första sändningen att äga rum, säger Christer Mårdbrant.
/.../
Enligt Mårdbrandt är bland annat podcasting (prenumeration på ljudfiler via Internet) intressant inför framtiden.
Ibid
Naturligtvis kan man inte prata radio utan att nämna podcasting idag. Och varför inte. Wall Street Journal har redan ett flöde (iTunes) som distribuerar två 4-5 minuter långa program varje vardag med material de redan har och använder på sajten. Sen att det låter ganska pinsamt är en annan sak. Alltså, ljudproducerat. De där ljudeffekterna är fan inte OK.
Explosioner i en ring runt London i en till synes välplanerad attack. Bomberna är antagligen konventionella vapen. Inga tecken på kemiska eller andra typer av vapen säger terroristexpert i Sky News.
När man tycker de traditionella nyhetsmedierna inte riktigt räcker till är det alltid ett test av hur väl bloggarna fungerar som alternativ nyhetsförmedlare.
Månhus Beta har uppdaterat sedan 10.39 med den äran. Innan Rapports lunchsändning hittade jag fortfarande ingenting på SVT:s webbplats, trots att det small redan 10.10 på morgonen (svensk tid, 09.10 GMT).
Jag tänker på etikettering i samband med det här. Jag kände direkt att jag ville ha en etikett att sätta på det så jag kan leta vidare. Problemet är att välja vilken etikett? Styrkan med etiketter är att det blir som det blir, men när man behöver samordning så är inte som det blir helt optimalt. Dessutom är det här mer ett uttryck än det kan destilleras till ett enda ord. Svenskan är bättre än engelskan i det här fallet när vi kan sätta ihop ord till ett ord. Londonbomb istället för London bomb, där det senare exemplet skulle bli två etiketter om man inte använder ett hårt mellanslag.
Jag följer upp min text om KIA Index med kommentarer kring en artikel från Dagens Media:
- Vi ska samla Kia nu för att ta ett gemensamt beslut om hur vi ska agera i frågan. Högst upp på agendan är att lösa det största problemet, att Kiaindex ligger nere, säger Hans Nordlöv som är ordförande i Kia.
Känns väl lite som en kvällstidningsrubrik från Dagens Media. Men det är väl kul. Fortfarande pinsamt av dem att de inte gjorde något på KIA Index på en gång, när de hade nyheten om att TNS Gallup sade upp avtalet. Den här nyheten vara tre dagar senare.
Bland kommentarerna till artikeln finns mer skärpa (från PR tjommen):
1) Varför har inte ni som är journalister följt vad som hänt i de andra länderna runt om oss - då hade ni tidigare vetat om detta och kunna rapportera det och därigenom för en gång skull varit till gagn för branschen. När drev Dagens Media senst något och inte bara rappporterade historia....
2) Varför har inte KIA koll på detta. Ni är ju fatalt urusla. KIA index är ju egentligen det enda som finns som är i närheten av någon form av gemensam valuta. Och inget har hänt på över 2 år!
3) Stefan och Nilsson. Vad håller ni på med? Varför har ni inte informerat KIA och sajter om detta för. Och det du säger att ni har. Hur funkar det egentligen? Och är inte detta återigen ett sätt för dig/er att desperat försöka vara med i matchen igen med er urusla panel.
4) TNS Gallup och Schnoor. Herrgud! Detta påvisar igen hur ni beter er och om er moral. Pengar och inget annat. Inget hjärta där.
Varför har inte ni tillsammans med andra aktörer som Nilsen och International Research samlat er och tänkt till över hur hanterar vi detta på bästa sätt för denna marknad utan att sajter, annonsörer och mediabyråer drabbas. Nej minsann. Istället kan mana ana i vilken affekt somliga av er agerar.
Lite konfunderat läser jag nyheten att TNS-Gallup har avslutat sitt avtal med Red Measure (konfunderad dels av faktumet - de har ju licensen - samt av att Dagens Media inte alls gör någon uppföljning av vad det innebär för KIA Index):
Mätföretaget TNS Gallup säger upp avtalet på nordisk nivå med sin leverantör av trafikmätningar på internet, Red Sheriff.
TNS Gallup byter därmed ut sitt nuvarande system för internetmätningar. Systemet som ska ersätta Red Sheriff heter TNS Metrix och levereras av Gallup själva.
Red Measure är ett dyrt verktyg som TNS-Gallup säkert inte tjänar särskilt mycket pengar på att sälja och villkoren har säkert inte förbättrats sedan Nielsen//Netratings köpte Red Sheriff (som ägde och utvecklade Red Measure). Men TNS-Gallup har varit de som levererat statistik till KIA Index, Kommitten för Internetannonserings lista över Sveriges mest besökta webbplatser.
Mätningen utförs av TNS-Gallup med metoden Red Measure.
79 mediasajter redovisar idag sin trafik här.
Jag skickade iväg några frågor till Hans Nordlöv, KIA:s ordförande:
Q: Rekommenderar KIA fortfarande att man ska använda Red Measure?
A: KIA samlar nu fakta för att inom kort kunna komma ut med en åsikt i denna fråga. Generellt bör man vara mycket försiktig innan man tecknar avtal med TNS Gallup.
Q: Så, vilka ska man vända sig till istället? Vad ska ni basera listan på i fortsättningen?
A: Liknande lösningar för att mäta trafik kommer att finnas tillgängliga från Nielsen Netratings (den metod som fram till nu levererats via TNS-Gallup), Research International och TNS-Gallup (deras ny metod) samt kanske från ytterligare leverantörer. KIA skall under våren försöka göra ett val - i vilket även vägs in vilken av leverantörerna som kan leverera den bästa kompletterande panelmetoden (för mätning av sann individräckvidd samt demografi med mera). I väntan på det bör man undvika att binda sig för någon av alternativen. En eventuell möjlighet är också att listan kan få innehålla mätresultat från flera leverantörer. Oavsett vilket måste KIA först godkänna respektive metod.
Det är intressant oavsett. Jag ser massor av problem framför mig genom en sådan lösning. Mätmetoder är sällan jämförbara med varandra, en av poängerna med att KIA Index använder Red Measure var att alla på listan använde samma verktyg och därmed kunde jämföra sina siffror. Med flera verktyg som levererar data in i indexet blir det inte lika enkelt.
TNS Metrix verkar förresten vara comScore:s Media Metrix, men det orkar jag inte leta upp någon vettig källa för att verkligen bekräfta. Jag hittar en koppling till TNS från comScore, men inget om att TNS använder det under namnet TNS Metrix.
Jag studsade till när jag läste morgonens NA vid frukostbordet idag. På en av familjesidorna, bredvid predikoturerna (som nästan upptog hela uppslaget) och en tvåspaltskrönika (I Vintrosa äter man inte sushi om en författare som reser till storstan och misstar wasabi för avokadoröra) hittar jag en liten TT-Reuters-notis om Sjamil Basajev:
Krigsherren Basajev gift igen
Den tjetjenska krigsherren Sjamil Basajev har tagit sig en tredje hustru, rapporterar gerillasajten kavkazcenter.com
Bröllopsfesten verkar han dock mest ha ägnat åt att prata krig med andra militanta islamister som sägs ha kommit långväga ifrån för att delta i firandet.
Den nya hustrun beskrivs i förbifarten som en "fullblods kubankosack" och syster till "en av de ryska islamiska krigarna".
NA Krigsherren Basajev gift igen (2005-02-25)
Första tanken är att någon misslyckats i placeringen av nyheter. Men sen sprider sig en mer försonande tanke. Var skulle det annars höra hemma? Ett glatt giftermål? På familjesidan naturligtvis! Mänskligt och sött om krigsherren som aldrig någonsin beskrivs på ett humant sätt. Det gör han ju egentligen inte i notisen heller, men familjesidan i sig smittar artikeln till en nästan rosigt romantisk artikel om något väldigt vardagligt.
.../ Otto säger även att det inte bara finns intresse för bilder på lättklädda kvinnor utan även för bilder på avklädda medelålders män.
Sagt och gjort. Nu söker vi bilden till vår intervju. Kan DU fixa bilden på Otto? Naken hud och intima detaljer premieras i Juryns val av bild. Även andra bildtyper ur roliga vardagssituationer är intressanta. T ex: Ooops, jag spiller / kliar mig på snoppen / gör ful grimas / är dretfull.
Den bästa bilden kommer att belönas med 5 000 kr av den enväldiga juryn. /...
Märkligt ogenomskinligt det där. Han om någon borde vara mån om att visa på flera åsikter än en. Kommentarerna om Novemberrevolutionen på hans sajt är enbart positiva. Och så positiva var inte kommentarerna till programmet när det sändes. Om man inte var helt döv.
Jag läser två artiklar om hur användning påverkar innehåll. Först en chilensk tidning, Las Ultimas Noticias, som låter användningen av webbplatsen kontrollera hur morgondagens tidning ska se ut.
No, it's not a tabloid, insist the employees at the slightly shabby downtown newsroom. Rather, they say, it's a revolution in journalism, a reader-driven product that reflects the changing values and interests of a postdictatorship public that grew up on a diet of establishment news and now wants more. Or, as some say - because of the often low-brow content - less.
/.../
"This is very experimental, and it seems to be working," says Axel Pricket, a senior editor at LUN. "But," he hesitates, "how are you going to get a journalist to cover an important visit, say, of the Chinese trade minister when you know in the evening everyone will click on the story of the scantily clad girls?" No editor, he points out, is going to be able to say: "Let's showcase an issue which is totally uninteresting to the public."
Now take a look at the ads on this page. The media buyers who bought the page don't monitor what is said here editorially. They couldn't care less. At some point down the road, the media buyers will look at the page-view stats and decide whether to buy more advertising. And strictly from a dollars-and-cents point of view, had I continued my phony (but eye-catching) rant, Forbes.com would have delivered them big value.
So now you see the problem with relying on clicks.
The solution is already out there, embodied in an organization called Zagat Survey. Founded in 1979, Zagat Survey has enlisted more than 250,000 "surveyors" to evaluate commercial businesses (mostly restaurants) on dozens of criteria. Zagat also has built business relationships with more than 3,000 companies. While some want Zagat's survey content, most want raw insight into how consumers think and what makes them part with their money.
Someday we will see a Zagat's for journalism. .../
På en lite mer osynlig skala arbetar Financial Times, men egentligen efter samma princip.
If a company name shows up with great frequency in the search logs but hasn't been covered recently in FT articles, it may indicate a developing story about to hit daylight. Guy finds that this sort of anomaly is often a useful predictor of what the FT should consider covering in the coming days. Conversely, if a company name drops off the search logs, interest in a related story line may be waning, and FT can choose to invest its reporting resources elsewhere.
För det första var det skönt att jag redan hunnit skriva om Mats Gustafssons "Hidros 3" innan Magnus Säll skrev om den i dagens DN. Särskilt som jag hade tänkt att skriva en bonusrecension på "The Thing" i veckan också. Men ...
På "Garage" är svensk-norska trion The Thing en gerillaenhet som gör snabba räder in på rockens territorium. De gör bland annat Yeah Yeah Yeahs "Art star", Sonics "Have love will travel" och White Stripes "Aluminium" (felstavat på omslaget) på saxofon, kontrabas och trummor.
Det är roligt när någon går ut och poängterar att någon annan gjort fel, men i själva verket gör fel själv. Då åker skamstruten på.
Magnus Säll borde nog ha fakta(-)kollat innan han messerschmittade.
Det var nästan lika roligt som när Jonas Thentebittert kommenterade en text jag skrivit, långt långt efter den publicerades. Så går det ibland när man egosurfar.
Alltså, jag kan ju egentligen inte skriva om det här. Det luktar ganska illa att kritisera vinnarna när vi var en av de nominerade sajterna själva och inte fick priset. Men jag skiter i det.
Borde inte årets nättidskrifter vara lite bättre på nätet?
Epigon har bra idéer och bra innehåll. Men kom igen. De använder nätet lika rätt som de där fåniga virtuella tidningarna som man får vända blad i via någon märklig programvara. (Umm, det är ju ungefär det Epigon gör också, men jag menar alltså de som är ännu värre - typ IDG:s tidningar.)
Men jag tycker det är synd att Emanuel Sidea inte gör något bättre av det här. Han förstår ju uppenbarligen vad Internet kan användas till, med tanke på hans blogg. Men han verkar inte tillämpa det på sin tidning.
Dagens debatt
Jättebra idé. Att samla och referera debattsidor från runt om i landet borde någon gjort för länge sen. Men ... Är Epigon en nättidning? Borde man då inte länka till de debattsidor som faktiskt finns på nätet? Jo, det borde man. Det är till och med pinsamt dåligt att de inte gör det.
RSS
Okej, det är inte världens mest utbredda teknik, men hur kan de låta bli att använda det? Årets nättidsskrift borde definitivt använda det.
Interaktivitet
Är inte en av poängerna med nätet att det inte bara behöver vara sändande? Ett av kriterierna för att få priset som årets nättidsskrift var att Tidskriften ska även ha en tydlig avsändare, helst en ansvarig utgivare. Det gör per definition att man inte kan ha en interaktiv sajt, vilket jag tycker gör det till ett märkligt kriterium för en nättidsskrift.
Användbarhet
HTML-koden känns väl lite lågt att klaga på, men jag skulle kräva mer om jag satt i juryn och skulle välja årets nättidsskrift. I det fallet skulle dagensskiva.com vara precis lika bortblåsta, men det gör inte saken mindre. Sen är css-designen väldigt ologisk. Hela stycken är länkade, men det finns ändå en läs mer-länk. Stycken som inte är länkade ser likadana ut som länkade stycken. Borde jag inte få ladda hem tidningen med fler webbläsare än Internet Explorer?
PDF-tidning
PDF? Vänta nu ... PDF? ... Vänta, jag måste kolla igen ... PDF?
Texten
De har bra skribenter. Tidsskriften är fin, som papperstidning. Om det nu var en papperstidning.
Revolver är bra. Kunde vara bättre på att uppdatera. Och jag skulle göra en hel del saker annorlunda. Mattias Nordström hävdar, i vårt forum, att de gör om till årsskiftet. Ny form, nytt upplägg och nya skribenter. Det ska bli kul att se.
Just det, jag måste ju dessutom passa på att håna Föreningen för Sveriges nättidskrifter för att de inte uppdaterat om vinnarna sen priset delades ut igår kväll. Very very Internet of them.
Ingenting av argumenten från Blind Hönasutmärktarapportering togs upp, vilket är synd. Istället sa båda två att varje del av inslagen är korrekta men att helheten är felaktig.
Det är en viktig poäng att Fox sätter likhetstecken mellan invandring och muslimer, särskilt som de sätter likhetstecken mellan invandring och problem. Det deras fakta då säger är att muslimer är ett problem.
Att sen Ürkü tar så lätt på USA:s mest sedda nyhetskanal känns lite märkligt. Hon sa: "... / Sen tycker inte jag att Fox News är någonting att väga riktig rapportering mot. Det är en egen liga och inte den rapportering som vi granskar. Vi på Quick Response jobbar med journalistik man kan ställa krav på."
Själv är jag inte alls tillräckligt insatt för att göra någon bedömning om läget i Rosengård. Jag är övertygad om att det finns problem där. Men det finns det på många ställen i samhället.
(I den här diskussionen går tankarna lätt till den israeliska kvinna som beskrev situationen i de arabiska delarna av Israel, där icke-araber inte kunde sätta sin fot utan att bli dödade. När den svenska (icke-arabiska) reportern kommenterade det hon sa var det med orden, – Jag är där varje dag.)
Med ett välformulerat slutinlägg kastar Per Gudmundson in handsken på grund av jobbet. Trist. Gudmundsson var en av dem jag följde mest hängivet, oavsett om jag höll med honom på alla punkter eller ej. Välformulerade åsikter är alltid värda att ta del av.
Det som egentligen bara var en liten nonsenslista för att fylla ut några spaltcentimeter i slutet av Puls växte sig snabbt till något betydligt större. Inte minst rent bokstavligt, när Hjelte mot slutet hade ett helt uppslag. Människorna i listan var för det mesta redan på förhand kända genom insatser inom populärkulturen, men med tiden kom alltfler av platserna att upptas av människor vars enda mediala insats var att vara med i en dokusåpa. Ibland inte ens det – i vissa fall skapades nya kändisar enbart på att de plockats med i listan. Inne-/ute-listans makt kom snart att sprida sig långt utanför Puls-bilagans sidor, när fraser som "har toppat Aftonbladets Puls inne-/ute-lista" kom att återfinnas även i beskrivningar av väletablerade mediapersonligheter.
Jag hoppas han har fel. Jag vill snarare ha mer djuplodande texter, inte mindre. Det är därför jag läser bloggar. Även om de kan vara ytliga så finns det nästan alltid fördjupning att finna. Hur många pocketböckers information innehåller en samling rss-prenumerationer? Därmed inte sagt att jag vill läsa allt, det vill jag inte. Men det jag väl vill läsa om måste vara fullt av innehåll, typ som en pocketbok.
Peter Löfgren har mer rätt bland kommentarerna till samma text.
På kvällen har man däremot lite mera tid och då är det trevligt att fördjupa sig i intressanta ämnen. Bakgrunder till händelser och fenomen, längre artiklar och personporträtt är bra exempel. Det här borde vara dagstidningens viktigaste roll för att jag ska fortsätta läsa och prenumerera på dem.
Klick! verkar ha bevisat sig själv som en korrekt satsning, men jag tror det som måste tas med i bilden är mer långtgående konsekvenser än ökad vinst just nu.
Aerobics försöker inte konkurrera med frukost på frukostens sätt. Klick! konkurrerar med både frukost och aerobics på deras sätt. Jag tror att dagstidningarna bara kan överleva om de är relevanta. Och för att vara långsiktigt relevanta behöver de vara mer än bara ytligt avbildande.
(Fast en röst någonstans djupt inom mig säger att det där bara är snack, för att överleva behöver de bli ännu ytligare för så ser världen ut och värre kommer det bli. Men jag tycker att bloggifieringen av världen är en motreaktion mot den yttersta ytligheten.)
Han var så där härligt politiskt inkorrekt att han utan darr (?) på tangenten deklarerade att Robinson-Emma minsann är mer bröst än röst. Hepp. Men Emma är bara en simpel dokusåpafigur, ingen författare (fast hon skriver ju dagbok i Aftonbladet) så då drar ingen av DN:s matadorer ut på arenan och blir så där indignerat arga som de blev efter att Linda Skugge recenserat Björn Ranelids utseende.
Såg inte det här före jag läste genom CS:s nyhetsbrev nu på morgonen. Kul.
"Jag tycker inte att du är en ond människa, men du har begått ett brott". Så sa domaren innan han dömde webbdesignern John William Racine II till böter och samhällstjänst för att ha hackat nyhetsbyrån Aljazeeras sajt.
Du är inte ond som försökte förstöra för det enda organet som inte var alls positivt inställd till USA:s krigsföring, men tyvärr måste jag ge dig en reprimand - jag har ju lovat.
Sen skulle man kunna tillägga: Skönt medieotränad. Det är som att ingen har förväntat sig att unga talangfulla tjejer behöver medietränas, som om de aldrig skulle kunna hamna i rampljuset. Som Carolina Klüft förra året och Josefine Öqvist nu. Uppfriskande.
Nya Örebrokuriren, Karlskoga Kuriren och Bergslagsposten ska få en gemensam chefredaktör. Göran Karlsson , i dag chefredaktör på Bergslagsposten, ska leda de tre tidningarna.
Hur många månader tog det? Well, det kanske är bättre än att de kursar dem. Kanske ska samordna ytterligare och få självgode Linnér på alla fyra tidningarna?
Jag tycker förresten det är fint att morgontidningarna får det att låta som att läsarna bett om tabloidformat. Inte för att jag har något emot det, men de har ju inte vågat av rädsla för läsarna förut. Nu har de kommit på att det är en tjänst till läsarna. Tabloidformatet är behändigt, men jag hatar fegheten att behålla en bilaga - huvuddelen - i storformat men göra resten i tabloid. Ta er i kragen och löp linan ut. Men NA har ju aldrig varit kända för att våga.
